Nyfiken, snar till skratt och med en uttalad vilja att prata med så många människor som möjligt – så skulle Matilda Ernkrans kunna beskrivas utifrån intrycken hon gav när hon besökte Linköpings universitet. Som nästan helt ny minister var hon snabb med att säga att hon kanske inte har svar på alla frågor än, men att hon vill lära sig.
– Min bild av Linköpings universitet är att det, precis som Örebro, är ett universitet som man cyklar till och det tycker jag, som har arbetat mycket med klimat- och hållbarhetsfrågor, är toppen! Det är också ett stabilt universitet där studenterna verkar trivas väldigt bra och ger universitetet ett gott rykte.
Mer forskning eller fler utbildningstimmar
På programmet vid måndagens besök stod en timmes lunchföreläsning för s-studenterna på LiU inför kommande kår- och EU-val. Därefter fick hon en genomgång av professor Lars Nielsen i den stora och spännande världen som kallas WASP – Sveriges enskilt största forskningsprogram, inriktat mot artificiell intelligens och autonoma farkoster.
Det blev också dragningar om ungas psykiska ohälsa av biträdande professor Anette Wickström och demonstrationer av hur långt LiU har kommit inom hörselforskningen av adjungerade professorn Thomas Lunner. Men framför allt blev det intensiva och öppna samtal med representanter för studenterna, personalen och universitetsledningen.
– Utmaningarna är ju att fortsätta se till att vi bygger självständiga och fria utbildningar i hela landet med starka forskningsmiljöer omkring sig, samtidigt som vi ser till att värna och utveckla de etablerade och starka forskningsmiljöer som vi har. Allt detta gör vi för att vi ska kunna fortsätta vara en stark kunskapsnation, sammanfattade Matilda Ernkrans.
Foto Magnus JohanssonEn sak som bland andra s-studenterna lyfte som ett generellt problem var ”dragkampen” om var pengarna ska satsas – på mer forskning eller fler utbildningstimmar. Att studenterna vill ha mer lärarledd undervisning var ingen nyhet.
– Här kan vi nog göra mer tillsammans. Att vi inrättade biträdande lektorer för en tid sedan är ett steg på vägen. Det tillsammans med att vi fortsätter på den inslagna vägen med att höja basanslagen borde kunna göra att universiteten kan bidra till tryggare anställningsvillkor och då också locka de bästa att bli kvar i universitetsvärlden med krav på sig att undervisa, sa ministern.
Hälften kvinnliga professorer 2030
Ett budskap som Matilda Ernkrans för fram oavsett vilket universitet eller lärosäte hon nu besöker under sin första tid som minister är att det fortfarande finns en hel del att jobba på för att minska ojämlikheten. Dels när det gäller att överhuvudtaget börja studera men också när man kommit in på universitetet som student eller forskare. I spåren av #metoo är det viktigt att se över otrygga miljöer, precis som det är viktigt att fler kvinnor gör en högre akademisk karriär.
– År 2030 ska det vara hälften/hälften mellan kvinnor och män vid tillsättningen till professorstjänster. Vi har höjt kraven för att öka trycket i de här frågorna.
– En annan del i arbetet med att minska snedrekrytering och polariseringen i samhället är också att kunna erbjuda alla möjligheten att läsa vidare i ett livslångt lärande. Jag tror till exempel att det är viktigt att kunna bo kvar där man bor och plugga på distans, utvecklade Matilda Ernkrans.
