ÌÇĐÄÍűÒł°æ

08 november 2018

Mammans immunförsvar förändras under graviditeten, men inte på det sätt som man tidigare trott. Enligt en ny studie från LiU kan det lilla organet tymus, ett organ i immunförsvaret, spela en viktig roll under en normal graviditet för att mammans immunförsvar ska skydda mot infektioner och samtidigt tolerera barnet.

Pregnant woman with cough on the bed in her roomUnder graviditeten ska mammans immunförsvar skydda mot infektioner och samtidigt tolerera fostret. Foto Manuel-F-O

Forskare har under många årtionden ställt sig frågan hur kroppen hanterar den paradoxala situation som uppstår när en kvinna blir gravid. Å ena sidan behöver mammans immunsystem anpassas så att det inte reagerar starkt mot fostret, som till hälften är främmande eftersom det ärver hälften av sina gener från pappan. Å andra sidan måste immunsystemet samtidigt behålla ett starkt försvar mot infektioner.Det lilla organet tymus, eller brĂ€ssen, har en viktig roll i immunförsvaret. Illustration: Sandra HellbergDet lilla organet tymus, eller brässen, har en viktig roll i immunförsvaret. Illustration: Sandra Hellberg

I en ny studie, som publiceras i Journal of Allergy and Clinical Immunology, har LiU-forskare studerat hur mammans immunförsvar förändras under normal graviditet. Närmare bestämt har de undersökt vilken roll det lilla organet tymus, eller brässen, spelar för immunregleringen under graviditet. Tymus har en central funktion för utvecklingen av en mycket viktig grupp immunceller, T-cellerna (T står för tymus). T-celler fungerar som ett slags dirigenter som avgör hur immunförsvaret ska reagera. Kroppens egna celler ska tolereras medan främmande ämnen som bakterier och virus ska angripas.

Trots tymus centrala roll i immunförsvaret generellt sett är det okänt om tymus funktion ändras under graviditet. Den kunskap vi har i dag om tymus kommer till största delen från studier i möss. Den allmänna uppfattningen, baserad på djurstudier, är att tymus minskar i storlek under graviditet och att utflödet minskar, alltså att färre T-celler släpps ut från tymus. Hos djur leder en minskad mängd T-celler till att immunsystemet försvagas, vilket leder till tolerans av fostret. Men fungerar det likadant i människor? För att svara på den frågan undersökte forskarna utflödet av olika typer av T-celler i blodet hos 56 gravida och 30 icke-gravida kvinnor. En speciell typ av T-celler, så kallade regulatoriska T-celler, är särskilt intressanta eftersom de kan bromsa andra immunceller och hindra dem från att attackera kroppens egna vävnader.Sandra Hellberg, doktorand, IKE, Linköpings universitetSandra Hellberg

– Vi visar att kvinnor har ett bibehållet utflöde av T-celler från tymus under graviditeten. Vi noterade också att utflödet av regulatoriska T-celler, som kan dämpa immunsvar, snarast verkar vara ökat under graviditet. Fynden kan förklara varför det både finns tolerans mot fostret och ett bibehållet försvar mot infektioner, säger Sandra Hellberg, doktorand vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin och en av forskarna bakom studien.

Betydelse för autoimmuna sjukdomar?

Upptäckten kan också visa sig ha betydelse för vissa autoimmuna sjukdomar, där immunförsvaret börjat angripa kroppens egna celler. Flera autoimmuna sjukdomar är kopplade till funktionen hos tymus, exempelvis multipel skleros (MS), där hjärna och ryggmärg skadas av immunförsvaret.Jan Ernerud, professor, IKE, Linköpings universitetJan Ernerudh

– Vid MS har tidigare forskning visat en försämrad funktion av tymus och ett minskat utflöde av T celler, vilket skulle kunna förklara varför symtomen hos kvinnor med MS ofta förbättras under graviditet, säger professor Jan Ernerudh, huvudansvarig för studien.

Forskargruppen planerar nu att undersöka funktionen av tymus hos kvinnor med MS som följts före, under och efter graviditet för att se om förändringar i balansen mellan olika sorters T-celler skulle kunna vara en bidragande faktor till varför kvinnor med MS ofta förbättras under graviditet.

Studien har genomförts i samarbete med Universitetssjukhuset i Linköping, Mödrahälsovården på Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Karolinska Institutet i Stockholm. Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Vetenskapsrådet och Forskningsrådet i sydöstra Sverige, FORSS.

Artikeln: “”, Sandra Hellberg, Ratnesh B. Mehta, Anna Forsberg, Göran Berg, Jan Brynhildsen, Ola Winqvist, Maria C. Jenmalm och Jan Ernerudh, (2018), Journal of Allergy and Clinical Immunology, publicerad online 9 oktober 2018, doi: 10.1016/j.jaci.2018.09.023

Kontakt

Liknande forskning

Mer om forskningen

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.