ÌÇĐÄÍűÒł°æ

09 maj 2019

Avfall är inte bara skräp utan kan också bli en värdefull råvara till energi eller nya produkter. Men hur ska tillverkande företag bäst återvinna och använda sitt avfall? Forskare vid LiU har identifierat fyra tänkbara strategier för detta.

Hans Andersson, Thomas Magnusson, Mikael Ottosson.
Hans Andersson, Thomas Magnusson, och Mikael Ottosson. Foto: Mikael Sönne

Ekonomi i cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi är ett vanligt begrepp, men handlar ofta mer om cirkulära materialflöden än om ekonomi. I artikeln Industrial ecology and the boundaries of the manufacturing firm försöker forskarna Thomas Magnusson, Hans Andersson och Mikael Ottosson göra företagsekonomi av den cirkulära ekonomin. Forskarna menar att cirkulär ekonomi för ett företag handlar om avgörande strategiska frågeställningar.

Oavsett bransch är de grundläggande frågorna nämligen desamma: vem ska sköta återvinningen av avfall och vem ska använda de återvunna resurserna? Vad ska ske i det egna företaget och vad ska göras externt? I artikeln finns exempel från så skilda branscher som konfektionsindustri, energiproduktion och tillverkning av batterier.

De fyra strategierna.

Forskarna är knutna till BRC, Biogas Research Center. Biogas produceras av organiskt avfall och forskarna började med att undersöka vem som hanterar det avfall, substrat, som används för att producera biogas vid pappers- och massabruk, och vem som sedan använder gasen. De identifierade fyra olika tillvägagångssätt:

• Helt intern produktion och användning av biogas (det forskarna kallar en ”sluten” strategi).

• Extern produktion och intern användning inom företaget (outsourcing).

• Intern produktion och extern användning (diversifiering).

• Både extern produktion och extern användning av biogasen (en ”öppen” strategi)

- Ett och samma företag kan använda olika strategier på olika produktionsanläggningar. Tittar man på andra typer av återvinning än sådana som genererar biogas kan det mycket väl finnas flera varianter inom samma anläggning, beroende på vilka material- och avfallsflöden det handlar om, säger Hans Andersson.

Olika faktorer avgör strategi

I sin vetenskapliga artikel hävdar forskarna att de strategiska vägvalen är tillämpbara för alla företag som genererar återvinningsbart avfall.

Valet av strategi beror dock på en rad faktorer. Vilka avfallsströmmar genereras, hur ser marknaden för de återvunna resurserna ut, var är produktionsanläggningen lokaliserad, vilka är de tekniska förutsättningarna och, inte minst, vilka ramar sätts av företagets ekonomi? Viljan att behålla kontrollen över en specifik process spelar också roll, liksom vikten av en ”grön” identitet. För visst avfall – till exempel järnskrot och sågspån från sågverk – finns en utvecklad efterfrågan, annat avfall är det ingen som (hittills) brytt sig om.

Med andra ord går det inte att peka ut, eller rekommendera, en viss strategi för en viss bransch eller ett speciellt företag. Vad som är bäst, beror på.

Praktisk nytta i företag

- Hela återvinningsindustrin är en sorts specialisering med flera framgångsrika företag . Delar av biogasbranschen kan också ses som ett exempel på detta. Specialisering har ofta tjänat utvecklingen väl, men det går inte att påstå att det alltid skulle vara rätt, säger Hans Andersson.

Även om trion passar på rekommendationer hoppas forskarna att artikeln ska kunna vara till konkret nytta. Den fyrfältsmatris som illustrerar de olika strategierna kan användas praktiskt i ett företag.

- Det finns fyra sätt att göra det här på, det är praktiskt och mycket hands-on. Modellen blir ett hjälpmedel för ett viktigt strategiskt beslut: vad ska företaget egentligen syssla med själv och när ska man samarbeta med andra, specialiserade aktörer, sammanfattar Mikael Ottosson.

Kontakt

Läs artikeln här

Thomas Magnusson, Hans Andersson, Mikael Ottosson (2019)

Journal of Industrial Ecology , Vol.23 , s.1211-1225

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.