ÌÇĐÄÍűÒł°æ

26 september 2019

Den 4-5 november äger den första internationella konferensen i queera dödsstudier ”Death Matters, Queer(ing) Mourning, Attuning to Tranisitionings” rum. Konferensen vill skapa ett forum för diskussioner om döden ur ett brett, okonventionellt perspektiv. Den samlar forskare, aktivister, konstnärer och människor som jobbar nära döden.

SjögrÀs
Photo: Marietta Radomska

Konferensen är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Linköpings universitet och det internationella nätverket Queer Death Studies Network. Syftet med konferensen är att skapa en arena för en kritisk diskussion om död, döende, och sorg utifrån ett vidare perspektiv än det traditionella synsätt som är vanligt inom den västerländska, kristna världen samt inom den sekulära biomedicinen.

Efterlevande HBTQ-personer kan bli utestängda

Marietta Radomska är en av initiativtagarna till konferensen och även en av grundarna till det internationella nätverket. Varför är det viktigt att se döden från ett okonventionellt perspektiv?

– Med det traditionella synsättet stängs många personer ute. Det finns flera exempel på detta som mina forskarkollegor i nätverket studerar. Vad händer när den ena partnern i ett HBTQ-par dör? Hur bemöts den efterlevande partnern av vårdpersonal och psykolog vars synsätt ofta utgår från en mer konventionell kontext, där HBTQ-personer fortfarande är osynliga?

Även om vi i dag har en större öppenhet gentemot HBTQ-personer visar forskning, att allt fler transpersoner till exempel dödas i USA än tidigare. Det finns även exempel på närmare håll.

– En forskare från nätverket intervjuade HBTQ-personer som hade sökt asyl i Danmark. De blev ständigt ifrågasatta av myndigheterna för de inte uppträdde, såg ut som eller levde som HBTQ-personer gör i västvärlden. Man tog inte hänsyn till att i de länder (länder i Afrika och Mellanöstern) som flyktingarna kom ifrån är det inte tillåtet att leva öppet som HBTQ-person. De intervjuade HBTQ-personer hade suttit på ett asylcenter under flera år i väntan på att få asyl, och de hade börjat se döden som ett bättre alternativ.

Dödens ekologier

Döden kan också ses ur andra perspektiv, Marietta Radomska forskar om dödens ekologier. Klimatförändringarna gör att det inte längre går att leva i vissa miljöer; det gäller både för människor och andra arter. Hon fokuserar på båda och är kritisk mot den skarpa linjen, som i de västerländska föreställningarna dras mellan det mänskliga och den icke-mänskliga andra i tider av massutrotning.

Detta och många fler frågor kommer att diskuteras på konferensen som samlar forskare från olika discipliner, konstnärer, aktivister och även personer som arbetar nära döden, till exempel på hospice. Det kommer att finnas arenor för diskussioner och skapandet av nya sätt att se på och arbeta med dessa frågor.

Konferensen äger rum den 4 – 5 november på Karlstads universitet. Sista dag för anmälan är 1 oktober, för mer information se .

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.