ÌÇĐÄÍűÒł°æ

08 augusti 2019

Henrik Kylin är miljöforskaren som pendlar mellan Arktis och Antarktis, och mellanlandar i lantbruks- och fiskarsamhällen runtom i världen. Han berättar om livet ombord på isbrytare, om konsekvenser av miljöföroreningar och varför humorn är viktig för honom.

Henrik Kylin Fotograf: Cecilia Göthe Norlin

Henrik Kylin disputerade i miljökemi vid Stockholms universitet 1994, har sedan arbetat pÄ SLU i Uppsala och polarmiljöcentret i Tromsö, och Àr sedan 2011 professor pÄ den tvÀrvetenskapliga institutionen TEMA pÄ Linköpings universitet.

Som tredje generationens professor har han akademin i blodet. BĂ„de hans pappa och farfar var professorer. UtmĂ€rkande för Henrik Ă€r hans intresse för fĂ€ltstudier – han har rest vĂ€rlden över för att bedriva sin forskning.

Han sitter barfota pÄ sitt kontor nÀr han berÀttar om sina resor. Vid flera tillfÀllen tar han upp en stor uppblÄsbar jordglob för att visa platserna som han har besökt. Han berÀttar om jordens mest isbjörnstÀta ö, Wrangels ö, och varför inutiter har sÄ höga halter miljögifter i blodet, högre Àn vi som bor i de omrÄden dÀr miljögifterna slÀpps ut.

Henrik Kylin och en kollega samlar in prover under en polarexpedition. Foto Malin Avenius

Tre Är ombord pÄ isbrytare

Mellan 1996 och 2010 tillbringade Henrik totalt tre Är ombord pÄ olika isbrytare.

– Antingen sĂ„ hatar man det eller sĂ„ Ă€lskar man det, konstaterar han.

Hur Àr din instÀllning?

– Jag tycker att det Ă€r otroligt. Det innebĂ€r isolering, och man behöver knappast titta pĂ„ Expedition Robinson eller liknande för att fĂ„ en dos dramatik.

Han berÀttar att isoleringen under expeditionerna pÄverkar de resande olika. TÀta vÀnskapsband kan knytas, men det kan ocksÄ hÀnda att folk blir deprimerade av att livsrummet Àr sÄ begrÀnsat ombord. Men inte Henrik.

– Det Ă€r sĂ„ mĂ„nga fantastiska bitar, och jag har fokuserat pĂ„ dem.

Under uppvÀxten arbetade hans pappa i NederlÀnderna och USA. Henrik, hans tvÄ systrar och mamma reste med.

– Jag bodde mer utomlands Ă€n i Sverige. Mina systrar klagade pĂ„ att de förlorade de sociala banden. Men jag tĂ€nkte aldrig pĂ„ det.

Humorn viktig

Han har med andra ord rest hela livet, och trivts med det. Han har, förutom polarexpeditionerna, Àgnat en stor del av sin forskning till att resa till fattiga lÀnder dÀr de flesta mÀnniskorna arbetar med jordbruk och fiske för att forska om hur miljögifter pÄverkar omgivningen. Han har till exempel, tillsammans med ett internationellt forskarlag, pÄ en atoll i Indiska oceanen hittat cirka 11 000 flip flops som bÀr pÄ miljögifter.

Han berÀttar med en stor portion humor om möten med lantbrukare och fiskare i Bangladesh, Mocambique och Zanzibar. Hans skÀgg till exempel, har en egen historia:

– Jag skaffade det i Arktis eftersom jag var för slö för att raka mig. Sedan visade det sig att skĂ€gg Ă€r ett bra verktyg för att kommunicera i traditionella samhĂ€llen i mĂ„nga u-lĂ€nder.

Han lade mÀrke till att skÀgget förknippades med pondus och möjliggjorde kommunikationen med ÄldermÀn med stort inflytande. Men ibland kan det bli fel, som en gÄng dÄ han och en annan skÀggig kollega gav en doktorandkurs pÄ Zanzibar.

– Vi talade med Ă„ldermĂ€nnen i byn via tolk. De stĂ€llde frĂ„gor och min kollega svarade pĂ„ akademiskt vis. Han insĂ„g att han svarade obegripligt och sa: ”I mean 
”, och hann inte lĂ€ngre innan alla bugade vördigt. Han kom av sig och upprepade ”I mean 
” och de bugade igen. Det visade dig att de, pĂ„ grund av skĂ€ggen, trodde att vi var imamer och att ”I mean
” i Ă„ldermĂ€nnen öron lĂ€t som ”amen” pĂ„ arabiska. Men alla förenades sĂ„ smĂ„ningom i ett gemensamt skratt nĂ€r kommunikationsmissen stod klar för oss, skrattar Henrik.

Och skrattet har varit viktigt för Henrik. Under hans resor har han sett orÀttvisor, hur vuxna och barn som lever utan utbildning och ekonomiska medel, skadas av miljögifter som finns i livsmedel, jorden och vattnet.

– Det Ă€r svĂ„rt, konstaterar han.

VÀstvÀrldens forskare har inte facit

Henrik ser det som en plikt att bidra till lösningen pÄ de miljöproblem som mÀnniskor lever med, lokalt. Han arbetar bland annat aktivt för att minska sÄ kallad braindrain, att akademiker reser till gamla kolonialmakter, nÀr de fÄr chansen. Han menar att vetenskapen mÄste ifrÄgasÀtta normen att vÀsterlÀndsk forskning kan ge facit pÄ lokala miljöproblem i hela vÀrlden.

– Det Ă€r viktigt att akademiker, som förstĂ„r den lokala kontexten, med sociala strukturer och kĂ€nnedom om hur miljön fungerar, stannar.
Han berÀttar till exempel om den femfaldiga förekomsten av hormonella rubbningar som orsakar multipla bröstvÄrtor och underutvecklade könsorgan hos pojkar, i ett omrÄde som besprutas mot malariamyggor.

– För att kunna kommunicera sĂ„dan kunskap behövs förstĂ„else för den djupa religiositeten och andra djupa sociala strukturer som stĂ„r i vĂ€gen.

Namn: Johan Henrik Kylin
űô»ć±đ°ù: 60
Bor: Rosersberg
Familj: Hustru och tvÄ vuxna barn
Gör helst: Ute i naturen
SÀger sÄ hÀr om klimatÄngest: Det Àr mÀrkligt Àr att det tagit sÄ lÄng tid för vÀrlden att vakna, och synd att man bara kan fokusera pÄ ett miljöproblem Ät gÄngen.
Inspireras av: Goda forskare som kan berĂ€tta sĂ„ att alla förstĂ„r. Det Ă€r viktigt att vĂ„ga vara ”ovetenskaplig”!

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.