Aluminium är lätt, tåligt, leder såväl värme som el, är lätt att forma, är återvinningsbart och finns i stora mängder, men är också energikrävande att få fram - i huvudsak från bergarten bauxit. Aluminiumbranschen själva arbetar sedan länge för att minska energianvändningen, bland annat genom energieffektivisering och har sedan 2013 minskat användningen med cirka 200 GWh/år, vilket motsvarar elanvändningen i en mindre svensk stad.
Branschen har också som mål att vara klimatneutrala någon gång mellan 2030 och 2050. Branschorganisationen Svenskt Aluminium har drivit och driver projekt inom energieffektivisering och där forskare vid avdelningen Energisystem vid Linköpings universitet också medverkat.
– Vi ser att det finns åtgärder som på pappret ser ut att vara kostnadseffektiva, men som inte genomförs och ville ta reda på varför, berättar Joakim Haraldsson.
Med hjälp av en enkät till de fem stora företagen inom svensk aluminiumindustri samt till ett stort antal gjuterier fick de svar på såväl vilka hinder som finns, vilka drivkrafter som skulle kunna överbrygga hindren och var branschen hittar sina viktigaste informationskällor.
Branschen är hårt konkurrensutsatt och hindren är i första hand tekniska och ekonomiska. Viktiga hinder är exempelvis risken för produktionsstörningar och de kostnader som följer med det. De ser också risker kring produktionskapacitet och produkternas kvalitet liksom att förändrade arbetsrutiner kan påverka kapacitet och prestanda hos utrustningen.
Foto Gränges AluminiumDrivkrafterna skiljer sig lite mellan aluminiumindustrin och gjuterierna. Aluminiumindustrin ser att de organisatoriska drivkrafterna är viktigast; att det finns långsiktiga strategier för energieffektivisering som har fullt stöd från högsta ledningen och gärna även med tydliga krav från ägarna. För gjuterierna är de ekonomiska drivkrafterna viktigast, som minskade kostnader för energi, förbättrad arbetsmiljö och minskade problem med höga kostnader för effekt under delar av dygnet.
Några slutsatser forskarna har dragit i analysen är att införandet av en energimärkning av produktionsutrustning, liknande den som finns för exempelvis hushållsmaskiner, kan vara en framkomlig väg. Energikartläggningar är ett annat viktigt verktyg.
Forskningen finansieras av Energimyndigheten och bedrivs i samarbete med svensk aluminiumindustri.
– Vi har bland annat presenterat resultaten vid Aluminiumdagarna som arrangeras av Svenskt Aluminium. Våra resultat kan också ses som rekommendationer till politiker och beslutsfattare, säger Joakim Haraldsson.
Haraldsson, J. & Johansson, M. T. 2019. . Sustainability, 11(7). DOI: 10.3390/su11072043
Branschen har också som mål att vara klimatneutrala någon gång mellan 2030 och 2050. Branschorganisationen Svenskt Aluminium har drivit och driver projekt inom energieffektivisering och där forskare vid avdelningen Energisystem vid Linköpings universitet också medverkat.
Enkätundersökning
I en studie, som nu publicerats i tidskriften Sustainability, har Joakim Haraldsson, doktorand, och Maria Johansson, universitetslektor vid avdelningen Energisystem, studerat vilka hinder och drivkrafter som finns för energieffektiviseringen inom aluminiumindustrin.– Vi ser att det finns åtgärder som på pappret ser ut att vara kostnadseffektiva, men som inte genomförs och ville ta reda på varför, berättar Joakim Haraldsson.
Med hjälp av en enkät till de fem stora företagen inom svensk aluminiumindustri samt till ett stort antal gjuterier fick de svar på såväl vilka hinder som finns, vilka drivkrafter som skulle kunna överbrygga hindren och var branschen hittar sina viktigaste informationskällor.
Branschen är hårt konkurrensutsatt och hindren är i första hand tekniska och ekonomiska. Viktiga hinder är exempelvis risken för produktionsstörningar och de kostnader som följer med det. De ser också risker kring produktionskapacitet och produkternas kvalitet liksom att förändrade arbetsrutiner kan påverka kapacitet och prestanda hos utrustningen.
Energimärkning en väg framåt
När det gäller informationskällor litar man mest på kunniga kollegor inom företaget, företagsgruppen eller branschorganisationen. Långsiktiga strategier på företagsnivå och ökad intern kunskap ser de också som viktiga i arbetet.Några slutsatser forskarna har dragit i analysen är att införandet av en energimärkning av produktionsutrustning, liknande den som finns för exempelvis hushållsmaskiner, kan vara en framkomlig väg. Energikartläggningar är ett annat viktigt verktyg.
Forskningen finansieras av Energimyndigheten och bedrivs i samarbete med svensk aluminiumindustri.
– Vi har bland annat presenterat resultaten vid Aluminiumdagarna som arrangeras av Svenskt Aluminium. Våra resultat kan också ses som rekommendationer till politiker och beslutsfattare, säger Joakim Haraldsson.
Haraldsson, J. & Johansson, M. T. 2019. . Sustainability, 11(7). DOI: 10.3390/su11072043
