ÌÇĐÄÍűÒł°æ

05 mars 2019

Forskningsrådet vid IEI beviljar 1,5 miljoner kronor till fem nya forskningssamarbeten som ska leda till excellent forskning med internationell lyskraft.

Louise Ödlund Fotograf: Anna Nilsen
Louise Ödlund, proprefekt IEI.  

Två eller flera avdelningar

Under hösten 2018 utlyste forskningsrådet medel för att utveckla och stimulera samverkan mellan olika IEI-avdelningar och därigenom skapa ny forskning av högsta kvalitet. Anslag kunde sökas för projekt som förväntas leda till publicering i välrenommerade internationella tidskrifter och antingen utgör en förstudie till ett större projekt/program eller leder till en större forskningsansökan.

Projekten ska också identifiera nya forskningsområden och bygga på samarbete mellan två eller flera olika avdelningar.

- Vi tror mycket på samverkan. Man breddar sig som forskare, utvecklar nya perspektiv och ställer nya forskningsfrågor. Forskningen blir vassare, helt enkelt, säger Louise Ödlund, proprefekt vid institutionen.

- Det finns redan samverkan mellan vissa avdelningar på institutionen. Men vi har velat hitta nya samarbeten som ingen tänkt på tidigare.

Förväntningarna överträffades

Av tolv inkomna ansökningar beviljades fem (se nedan). Projekten involverar 14 forskare från elva olika avdelningar (hälften av samtliga vid IEI). Ett samarbete – om autonoma system – omfattar forskare från så vittskilda områden som statsvetenskap, informatik, industriell miljöteknik och maskinkonstruktion.

Viljan till samverkan – och kvaliteten på ansökningarna – överträffade förväntningarna i forskningsrådet.

- Det är första gången vi anslår de här medlen, och kunde inte vara riktigt säkra. Nu blev det ett väldigt bra utfall. Det är härligt att se vilken potential det finns inom IEI och att det finns mycket att jobba vidare med i framtiden.

- Jag vill också ge cred till avdelningarna som skrev så bra ansökningar trots att tiden var ganska begränsad, säger Louise Ödlund.

De fem projekten ska slutredovisas i december i år. Tanken är att utlysningen ska bli årligt återkommande.

De beviljade projekten

Följande samarbeten beviljades pengar (avdelningen i fetstil är projekthemvist):

Bahram Moshfegh, Energisystem, Mattias Calmunger, Konstruktionsmaterial: Effect of spatial-temporal behavior of a newly developed cooling system on the steel properties, 300 000 kr

Erik Sandberg, Logistik och kvalitetsutveckling, Daniel Kindström, Industriell ekonomi: Interorganisatoriska dynamiska förmågor, 248 000 kr

Mario Kienzler, Industriell ekonomi, Gustaf Tinghög, Nationalekonomi: The effect of irrelevant information on managerial decision-making, 350 000 kr

Ida Lindgren och Ulf Melin, Informatik, Sara Gustafsson, Industriell miljöteknik, Johan Ölvander, Maskinkonstruktion, Elin Wihlborg, Statsvetenskap: Att styra och förhålla sig till sociala konsekvenser av autonoma system /AI, 302 000 kr

Annelie Carlsson, Industriell miljöteknik, Elif Härkönen, Affärsrätt, Besma Glaa, Företagsekonomi: Hållbara näringskedjor för batterier till elektriska fordon–påverkan av reglering på tillgången av sällsynta mineraler och kretsloppstänkande, 350 000 kr

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.