ÌÇĐÄÍűÒł°æ

02 juli 2018

Möss som saknar en viss mottagarstruktur på celler i hjärnan beter sig som att de gillar saker som är förknippade med obehag, som inflammation och illamående. Det visar forskare vid LiU i en studie som publiceras i tidskriften Journal of Clinical Investigation.

Foto Thor Balkhed. Olust och vÀlbehag ligger nÀrmare varandra Àn man tidigare trott.
Det har bitrÀdande professor David Engblom (bilden) upptÀckt.
I hjÀrnan hos bÄde mÀnniskor och andra djur finns signalkretsar som kopplar starka sinnesintryck till positiva eller negativa kÀnslor. Denna funktion Àr nödvÀndig för vÄr överlevnad. Signalkretsarna driver individen att söka sig till sÄdant som ökar möjligheten för överlevnad och fortplantning, som exempelvis mat och sex, eftersom de framkallar vÀlbehag eller njutning. PÄ motsatt sÀtt hjÀlper denna vÀrdering djur att hÄlla sig borta frÄn sÄdant som Àr skadligt, som kopplas till olustkÀnslor och nedstÀmdhet. De signalkretsar i hjÀrnan som reglerar vÄr förstÄelse av gott och dÄligt aktiveras Àven av sjukdom. Vid lÄngvariga sjukdomstillstÄnd som kroniska inflammatoriska sjukdomar, cancer och depression kan systemet orsaka stort lidande genom att pÄverka motivation och humör negativt.

Forskargruppen som leds av David Engblom vid Linköpings universitet har tidigare upptÀckt en mekanism bakom varför inflammatorisk sjukdom leder till olustkÀnslor och nedstÀmdhet. I den nya studien var forskarna intresserade av en sÀrskild typ av mottagarstrukturer pÄ vissa nervceller, melanokortin 4-receptorer. De studerade möss som saknade melanokortin 4-receptorer och tittade nÀrmare pÄ hur djuren reagerade pÄ inflammation.

– Normala möss kommer att sky miljön som de förknippar med att bli sjuka, om de kan vĂ€lja mellan den och en annan plats. Mössen som saknade melanokortin 4-receptorer betedde sig tvĂ€rtom och sökte sig till de miljöerna, som om de gillade inflammationen, sĂ€ger David Engblom, bitrĂ€dande professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin, som lett studien.

Även andra saker som normala möss och mĂ€nniskor uppfattar som obehagligt, som illamĂ„ende, fick mössen att söka sig till miljön som de associerade med upplevelsen. Djurens beteende överraskade forskarna.

– Vi har sett tidigare att det gĂ„r att pĂ„verka receptorer i hjĂ€rnan sĂ„ att djur inte lĂ€ngre bryr sig om att det har en inflammation. Men jag har aldrig varit med om att det svĂ€nger frĂ„n att förknippas med bestraffning till belöning, sĂ€ger David Engblom.

Portvakt i belöningssystemet

En av nyckelspelarna i belöningssystemet Àr signalsubstansen dopamin, som fungerar som en kemisk budbÀrare mellan nervceller. Dopamin driver motivation och fÄr djur och mÀnniskor att anstrÀnga sig för att uppnÄ sÄdant som uppfattas som belönande. NÀr forskarna tittade nÀrmare pÄ dopaminsignaleringen sÄg de att hos normala möss gick dopaminhalten ner i hjÀrnans belöningscentrum nÀr djuren var med om nÄgot obehagligt. Hos mössen som saknade melanokortin 4-receptorer gick dopaminhalten tvÀrtom upp nÄgot.

– Det verkar som att den hĂ€r receptorn pĂ„ nĂ„got sĂ€tt hindrar signaler som tyder pĂ„ fara frĂ„n att aktivera belöningssystemet. Om receptorn saknas kommer ”farosignalerna” Ă„t belöningssystemet och aktiverar det, sĂ„ att mössen som saknar receptorn söker sig till saker som Ă€r associerade med fara eller obehag, sĂ€ger David Engblom.

Det Àr för tidigt att veta om mekanismen fungerar pÄ samma sÀtt i mÀnniskor. Vid lÄngvarig sjukdom mÄr man ofta dÄligt av en kombination av smÀrta, illamÄende och inflammation. Melanokortin 4-receptorer kan dÀrför vara intressanta att studera vidare, eftersom de tycks vara inblandade i mÄnga typer av olust och obehag.

Forskarna Anna Klawonn och Michael Fritz har spelat en central roll i studien, som gjorts i samarbete med forskare vid National Institute of Drug Abuse i USA. Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Europeiska forskningsrÄdet (ERC), VetenskapsrÄdet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och HjÀrnfonden.

Artikeln: ””, Anna Mathia Klawonn, Michael Fritz, Anna Nilsson, Jordi Bonaventura, Kiseko Shionoya, Elahe Mirrasekhian, Urban Karlsson, Maarit Jaarola, Björn Granseth, Anders Blomqvist, Michael Michaelides och David Engblom, J Clin Invest, publicerad online den 18 juni 2018, doi: 10.1172/JCI97854

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.