Foto Anna NilsenHjärt- och lungräddning känner de flesta i Sverige till. Men kunskapen om vad man som medmänniska gör när någon blivit illa skadad och blöder är inte lika utbredd.
– En människa hinner blöda ihjäl på tre minuter, om det vill sig illa. Men det finns enkla åtgärder som kan rädda liv och som kan göras i väntan på ambulans, säger Marc Friberg, sistaårsstudent på masterprogrammet i kognitionsvetenskap och del av en forskargrupp som just nu studerar hur kraftiga blödningar kan stoppas.
Projektet är det första i Sverige om utbildning i blödningskontroll. Det går bland annat ut på att undersöka hur privatpersoner som genomgått en utbildning i blödningskontroll kan tillämpa kunskapen när det verkligen gäller.
Det var när Marc Friberg skulle göra sitt masterarbete som han kom i kontakt med forskningsprojektet, där han framför allt håller i bitar som rör stress. Som kognitionsvetare är han van vid experiment som rör försökspersoner, men han hade inga kunskaper om första hjälpen-åtgärder.
– Inte mer än dammiga kunskaper i hjärt- och lungräddning från gymnasiet. Jag visste ingenting om hur snabbt en människa kan förblöda. Nu när jag har fått den kunskapen känns det jätteviktigt att kunna bidra till att öka andras kunskap.
Olyckor och attentat kräver en kunnig allmänhet
I USA har de många skolskjutningarna gett aktualitet åt frågan om att snabbt kunna stoppa blödningar. År 2015 tog Vita Huset ett initiativ om att sprida kunskap om blödningskontroll. Syftet är att den som råkar befinna sig närmast en skadad person, ska kunna agera. "I verkligheten gör det här riktigt ont på den skadade” säger Marc Friberg när han drar åt tourniqueten runt dockans ben. Foto Anna Nilsen
I Sverige ser forskargruppen att projektet skulle kunna få betydelse vid stora olyckor. Eller vid ännu värre händelser, som ett eventuellt terrorattentat.
– När det kommer till att rädda liv vill man att samhället ska vara förberett. Förr skadades människor i krig, numera kan faran finnas även i staden. Det måste finnas beredskap för att också privatpersoner kan hjälpa många skadade snabbt, säger Victor Jaeger, läkarstudent som även han bidrar i projektet.
För att ta reda på om vem som helst kan lära sig att stoppa en blödning ingår frivilliga i studien. Dessa får en kort utbildning i hur man gör om någon blöder kraftigt. Sedan utsätts de för stress (de beskjuts med paintball) för att se om de klarar av att tillämpa det de lärt sig, i en pressad situation.
Kan allmänheten hantera förband?
En avgörande roll i studien har tourniqueten. En tourniquet är ett förband som dras åt runt den arm eller det ben som blöder. I svensk sjukvård har detta redskap varit omdiskuterat eftersom det ansetts kunna strypa blodflödet så pass att nerver skadas. Men det är vanligt inom både svensk och amerikansk militär, där skadorna har sett annorlunda ut jämfört med i det civila samhället.
– Man skulle kunna säga att tourniquetens effektivitet har glömts i sjukvården. Nyare forskning visar att bandet kan användas utan fara i upp till två timmar, säger Victor Jaeger.
Projektets mål är att se om den korta utbildning som privatpersonerna i studien får räcker. Kan man efter 15–20 minuters utbildning klara av att stoppa en blödning och dessutom under press?
– Projektet ska landa i vilken sorts utbildning som fungerar bäst för lekmän, säger Victor Jaeger.
– Vad vi sett hittills visar användandet av tourniquet goda resultat. Kanske kan den i framtiden vara lika naturlig som hjärtstartaren och förbandslådan, lägger Marc Friberg till.
Fakta:
Projektet ”Första hjälpen vid massiv blödning”…
...ett samarbete mellan Katastrofmedicinskt centrum och Institutionen för datavetenskap vid Linköpings universitet. Det sker också i samarbete med USA:s nationella katastrofmedicinska centrum vid Uniformed Services University samt Mayo Clinic och Harvard Medical School.
…finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
