Det Àr inte bara mÀnniskor som har olika personlighet, utan ocksÄ djur. Det finns mÀtbara skillnader bland exempelvis katter och hundar i hur mycket kontakt de söker eller hur skygga de Àr. Om ett djur beter sig pÄ ett likartat sÀtt över lÀngre tid, sÄ kan det beskrivas som en personlighet hos den individen.
â Detta delar likheter med vissa aspekter av personlighet hos mĂ€nniskor, Ă€ven om det inte gĂ„r att undersöka hur djuren kĂ€nner och tĂ€nker, sĂ€ger Robin Abbey-Lee, doktor i evolutionsbiologi och författare till studien som publiceras i tidskriften Brain, Behavior & Evolution.
Men varför uppstÄr sÄdana variationer i beteende mellan individer av samma art? De biologiska mekanismerna bakom skillnaderna Àr fortfarande oklara, Àven om flera genetiska och miljörelaterade faktorer beskrivits. Ett djur som ofta anvÀnds inom biologin för att undersöka en rad olika frÄgor, inklusive varför Àven djur har personlighet, Àr fiskarten storspigg (Gasterosteus aculeatus). Storspiggen Àr en vanlig, liten fisk i vÄra svenska vatten. I studien har forskarna anvÀnt beteendetester som beskriver hur nyfikna, skygga, aktiva, aggressiva och sociala fiskarna Àr.
â Med den hĂ€r studien ville vi fĂ„ bĂ€ttre förstĂ„else för nĂ„gra av de faktorer som kan förklara varför vi ser sĂ„ stor individuell skillnad i beteenden, bĂ„de hos storspigg, men ocksĂ„ hos de flesta andra arter dĂ€r personlighet undersökts, sĂ€ger Hanne LĂžvlie, bitrĂ€dande professor vid institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) vid Linköpings universitet, som har lett studien.
I studien fick fiskyngel vÀxa upp i en av fyra olika miljöer. I en uppvÀxtmiljö rÄdde lugna förhÄllanden. I andra akvarier försökte forskarna oftare att fÄnga fiskarna, för att efterlikna en mer riskfylld miljö med fler rovdjur. I en tredje miljö förÀndrades den sociala miljön mer genom att nya fiskar kom till eller försvann frÄn grupperna. I det fjÀrde akvariet fanns olika akvarie-inventarier sÄ att fiskarna dÀr levde i en mer komplex, varierad miljö. Med en mÄnads mellanrum undersökte forskarna fiskarnas beteende i de olika uppvÀxtmiljöerna.
Forskarna mÀtte ocksÄ halterna av tvÄ viktiga signalsubstanser i fiskhjÀrnorna, nÀmligen dopamin och serotonin. De tittade ocksÄ pÄ hur mycket vissa gener frÄn dessa signaleringssystem uttrycktes.
Det visade sig att fiskarna som vÀxte upp i en mer riskfylld miljö tenderade att bete sig mindre aggressivt och mer utforskande och öppna för nya saker jÀmfört med dem som levde i den lugna kontrollmiljön. Fiskarna som var vana vid att den sociala miljön förÀndrades, och de som vuxit upp i miljön med större fysisk variation, tenderade att vara mindre skygga för nya saker.
Det fanns inget tydligt samband mellan de olika uppvÀxtmiljöerna och halterna av signalsubstanserna i hjÀrnan. DÀremot pÄverkades genuttrycken av gener i dopamin- och serotoninsystemen av uppvÀxtmiljön.
â De skillnader vi observerade var inte dramatiska, men visar att bĂ„de beteenden och genuttryck pĂ„verkades av de olika uppvĂ€xtmiljöerna. Med andra ord kan bĂ„de inre och yttre faktorer ha en pĂ„verkan och hjĂ€lpa till att förklara en del av den variation vi ser hos fiskarna, sĂ€ger Robin Abbey-Lee. Ăven om bĂ„de processer i hjĂ€rnan och beteenden pĂ„verkades, sĂ„ kunde inte hjĂ€rnfysiologin direkt förklara den beteendevariation vi sĂ„g. Det Ă€r dĂ€rför fortfarande inte kartlagt hur variationen i uppvĂ€xtmiljön ledde till att fiskarnas beteenden Ă€ndrades.
Studien Àr gjord i samarbete med forskare frÄn Uppsala universitet.
Artikeln: ââ, Abbey-Lee R, Uhrig E, Zidar J, Favati A, Almberg A, Dahlblom J, Winberg S, LĂžvlie H., Brain, Behavior and Evolution (2018), publicerad online den 29 juni 2018, doi:10.1159/000489942
