ÌÇĐÄÍűÒł°æ

Hem

Våtmark ska rena vatten i sydafrikanska kåkstäder

04 mars 2019

Monica Westman Svenselius

Karin Tonderski, avdelningen Biologi, har fått tre miljoner kronor under tre år från Formas för att bidra till att installera och utvärdera våtmarker i Sydafrikas slumområden. Våtmarker är naturens eget sätt att ta hand om och rena förorenat vatten.

Modell av konstruerad vÄtmark Fotograf: Karin Tonderski
Modell där vatten renas i en konstgjord våtmark.

I Sydafrikas fattiga kÄkstÀder Àr vatten en bristvara och det vatten man vÀl hÀmtat hem anvÀnds till allt; tvÀtta frukt och grönsaker, tvÀtta klÀder, bada barn och skura golv, innan det slutligen hÀlls ut pÄ backen som grÄvatten. PÄ samma platser hamnar slaktrester och mÀnsklig avföring och nÄgra regelrÀtta avloppssystem existerar inte. Vattnet i brunnar och vattendrag Àr dÀrför kraftigt förorenat och vattenburna sjukdomar som kolera sprids lÀtt.

VĂ€xter och grus

I ett projekt inom EU:s Water Joint Programming Initiative, ska nu en forskargrupp under ledning av forskare frÄn The Centre in Water Research and Development vid Wits University i Sydafrika, bygga upp vÄtmarker i nÄgra av Sydafrikas slumomrÄden. Speciella installationer görs dÀr grÄvattnet kan hÀllas ut. GrÄvattnet rinner sedan genom den konstruerade vÄtmarken, en bÀdd av vÀxter och grus, som pÄ naturens eget vis tar hand om de vÀrsta föroreningarna.

Samarbetspartners till Wits University Àr Helmholtz UFZ i Leipzig och Linköpings universitet. Karin Tonderski, docent i ekologi, har fÄtt tre miljoner frÄn Formas under tre Är för att delta i projektet tillsammans med Genevieve Metson, bitr universitetslektor i teoretisk biologi vid LiU.

Fokus pÄ genomförandet

– En viktig del av projektet Ă€r att undersöka sjĂ€lva genomförandeprocessen. Vi ska ta reda pĂ„ vilka behov invĂ„narna har, hur de blir involverade, hur systemet ska utformas för att Construction for a wetlandModell av renande vĂ„tmark. Foto Karin Tonderskivara anvĂ€ndbart och hur Ă€gandet och skötseln kan organiseras för att det lĂ„ngsiktigt ska fungera, berĂ€ttar Karin Tonderski.

Projektet ”LĂ€ttillgĂ€ngliga lösningar för grĂ„vattenhantering i Sydafrikas slumomrĂ„den”, URBWAT, ska nu konstruera ett system för vĂ„tmarker vid Alexandra, Gauteng. De ska Ă€ven undersöka ett liknande projekt i Langrug, Stellenbosch dĂ€r reningsvĂ„tmarker för grĂ„vatten har installerats tidigare, men inte utvĂ€rderats. Programmet har en budget pĂ„ totalt 840 000 euro.

Forskning i fokus: Framtidens mat och dricksvatten

Rinnande vatten ur kran

Framsteg i jakten på okända ämnen i dricksvatten

När vi dricker ett glas vatten får vi i oss en okänd mängd biprodukter som bildas i reningsprocessen. Med avancerad teknik har forskare kunnat detektera nya ämnen – i unika kombinationer för varje vattenverk.
Bilden visar ett system för satellitbaserad utportionering av flytande gödsel.

Hållbar matproduktion och konsten att expandera naturen

Behovet av mat ökar stadigt. På kort sikt behövs bättre förutsättningar för lantbruket, på lång sikt behöver vi transformera samhället med hjälp av gröna tjänster. Tjänster som expanderar ekosystemet, enligt fyra LiU-forskare i företagsekonomi.

Forskning ekologi

En man sitter pÄ marken framför ett trÀd.

Fjärilsforskare får Sveriges största lärarpris

Redan som sexåring började han samla på fjärilar. I lågstadiet visste han att han ville blir fjärilsforskare. Karl-Olof Bergman är läraren som tar studenterna och problemen ut i naturen. Nu belönas han med Sveriges största lärarpris.
Vildsvin.

Bättre viltövervakning med ny beräkningsmetod

Ökar eller minskar viltpopulationerna i Sverige? Det är svårt att räkna vilda djur, men antalet som fälls genom jakt ger en indikation. Nu blir statistiken tydligare och mer användbar med en ny modell för att beräkna hur mycket vilt som jagas.
TvÄ unga kvinnor tar prover i en odling framför flervÄningshus.

Stadsodling - bara gott eller också en risk?

I många städer märks ett växande intresse för att odla ätbart. Närodlade grönsaker, frisk luft och social gemenskap lockar. Men finns det också en baksida av stadsodling i form av läckage av näringsämnen till vattendrag? Det vill forskare ta reda på.

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.
En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.
Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.