Det som dÄ var Linköpings tekniska högskola Àr idag tekniska fakulteten och en del av Linköpings universitet. Men det som nu Àr historia lever Àn, förkortningen LiTH kunde man göra mycket roligt med. Inget kunde dÀrmed passa bÀttre pÄ ett 50-Ärsjubileum Àn en kÀftsmÀll av LiTHe BlÄs (smÀllen Àr deras egen beskrivning) som visserligen inte fanns 1969 men vÀl redan fyra Är senare.
Och det blev, förstÄs, ett vimmel av studenter kring kaffe och tÄrtkalas dÄ jubiléet inleddes tisdagen den 10 september.
Under hösten kommer femtioÄringen att uppmÀrksammas av institutioner och fakultet, med diverse föredrag, presentationer och andra sociala aktiviteter.
Under jubileumsveckan, som avslutades med LiTH alumnigolf pÄ lördagen den 14 september, stod en rad förelÀsningar i C-huset pÄ programmet.
En tur till mars hann deltagarna ocksÄ med, nÀrmare bestÀmt via Norrköpings Visualiseringscenter.
Fredagen den 13:e gav Per-Olof Bremer, professor i Industriell ekonomi pÄ Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och vicerektor för forskning pÄ LiU, en Äterblick pÄ LiTH som magnet och motor i 50 Är men ocksÄ blicka in i framtidens tekniska utbildningar och forskning.
â NĂ€r tekniska högskolan startade 1969 fanns förvĂ€ntningarna pĂ„ att vĂ„ra utbildningar skulle ge den nya kompetens som 60-talets snabba teknikutveckling krĂ€vde. TvĂ„ av de tre civilingenjörsutbildningar som gavs, industriell ekonomi samt teknisk fysik och elektronik, var helt nya för Sverige och tillkom med utgĂ„ngspunkt frĂ„n nĂ€ringslivets behov. En traditionell utbildningen till civilingenjör i maskinteknik fanns redan pĂ„ andra lĂ€rosĂ€ten, men den som startades i Linköping var Ă€ven den anpassad för att möta de nya kompetensbehoven, sĂ€ger han.
â De första studentkullarna fick anstĂ€llningar direkt efter examen, och pĂ„ den vĂ€gen Ă€r det. Studenter med en civilingenjörsexamen frĂ„n LiU Ă€r eftertraktade pĂ„ arbetsmarknaden.
En ny högskola med en ny syn pÄ utbildningar och med nya tekniska program vÀckte intresse.
Hösten 1969 anlĂ€nde cirka 250 blivande teknologer till Linköping och de provisoriska lokalerna i centrum. Ă
ret dÀrpÄ stod A-huset klart och dÀr inrymdes hela tekniska högskolan. Inklusive restaurangen pÄ bottenvÄningen.
En Äker pÄ Valla var kanske inte drömlÀget, men har sin förklaring.
Det skulle finnas plats för högskolan att vÀxa och det fanns strikta restriktioner kring militÀrflyget, de tre regementena och Saab. De platta, röda husen stod Statliga Byggnadsstyrelsen för.
â Den arkitekturen hade nog sina skalfördelar. Det byggdes likadana i Ărebro och LuleĂ„, sĂ€ger Per-Olof Brehmer.
Nybyggaranda och möjligheter att förverkliga idéer och göra saker pÄ annorlunda sÀtt kÀnnetecknade den nya högskolan.
â Forskarna fick utrymme för sina egna drivkrafter och sin nyfikenhet. De fick helt enkelt trampa ny mark. Utbildningen hade â och har â sin grund i den pĂ„gĂ„ende forskningen. Det Ă€r nĂ„gra av framgĂ„ngsfaktorerna.
Men det fanns de första Ă„ren det som inte visade sig sĂ„ lyckat â tv-undervisningen. Teknikoptimistiskt fick studenterna fick följa förinspelade förelĂ€sningar i ett fast format och utan möjligheter att komma med frĂ„gor eller göra nĂ„gra reflektioner.
â Ă andra sidan blev det nĂ„got vi kunde dra lĂ€rdom av. Vi insĂ„g vilken betydelse ett Campus har, med fysiska möten mellan forskare, lĂ€rare och studenter. Vi förstod hur viktigt det Ă€r med ett studentinflytande och att de blir en integrerad del i utvecklingen av programmen, sĂ€ger Per-Olof Brehmer.
Under alla Är har tekniska högskolan fungerat som motor och magnet, menar han.
Det fanns redan 1969 en högt utvecklad samverkan med företag, nÀringsliv och det omgivande samhÀllet.
â ForskningsframgĂ„ngarna kan mĂ€tas i anslagen till en rad strategiska forskningsomrĂ„den. LiU har en sĂ€rskild styrka inom omrĂ„den som till exempel IT och mobil kommunikation, materialvetenskap, energisystem, sĂ€kerhet och krisberedskap, autonoma system och vetenskaplig visualisering, sĂ€ger Per-Olof Brehmer.
â PĂ„ den internationella rankingen av vĂ€rldens universitet, ARWU, ligger LiU bland topp 100 pĂ„ flera vetenskapliga omrĂ„den.
Annat en 50-Äring med stolthet kan visa upp Àr att sÄ mÄnga forskare pÄ teknisk fakultet tar sina projekt och innovationer vidare till kommersialisering.
â Varje Ă„r stĂ„r en tre-fyra företag som har sitt ursprung i LiU pĂ„ 33-listan över landets mest framgĂ„ngsrika.
Framtiden dÄ?
â Den Ă€r mer nĂ€rvarande i forskning och utbildning Ă€n den nĂ„gonsin varit. VĂ„r verksamhet kommer att prĂ€glas av regeringsmĂ„len i Agenda 2030 och FNs 17 mĂ„l för hĂ„llbarhet och det mĂ„ste avspeglas i utbildningen. Men jag tror ocksĂ„ pĂ„ kontinuitet och lĂ„ngsiktighet. Ledningen för LiTH och senare teknisk fakultet har stĂ„tt upp för det vi har och byggt vidare pĂ„ det, utan att göra ryckiga förĂ€ndringar för att anpassa sig till tidstrender. Det tror jag har varit ett riktigt lyckokast, sĂ€ger Per-Olof Brehmer.
