Att vara lyckad och lycklig Àr viktigt för att passa in. Men nÄgot skaver hos nutidsmÀnniskan, menar Carin Franzén. Foto: iStock, DeagreezI Carin Franzéns senaste bok undersöker hon samtiden genom dÄtidens litteratur. I fokus stÄr vi mÀnniskor och vÄr sjÀlvbild. Vi kan inte fortsÀtta att vara lydiga subjekt som brÀnner ut oss sjÀlva i försöken att uppnÄ perfektion, menar författaren.
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap Foto David Einar
â Hur kan vi kan hitta befriande strategier? I ett sökande efter svar pĂ„ den frĂ„gan fann jag inspiration hos 1600-talets tidigmoderna fritĂ€nkare, eller libertiner som de ocksĂ„ kallades, sĂ€ger Carin FranzĂ©n som bland annat forskar om hur litteratur kan fungera som motstĂ„nd under olika tider och pĂ„ olika platser.
Carin Franzén menar att 1600-talet har haft ett stort inflytande pÄ oss nutidsvarelser. Det var dÄ som förestÀllningen om mÀnniskan som en autonom, tÀnkande och rationell varelse vÀxte fram, en syn som idag Àr sjÀlvklar för de flesta av oss nÀr vi definierar oss sjÀlva.
Ăven om 1600-talet ocksĂ„ var krigens och envĂ€ldets tid finns likheter mellan det Ă„rhundradet och vĂ„rt, menar Carin FranzĂ©n. SĂ„ trots skillnader ser hon paralleller mellan de krav pĂ„ anpassning som fanns i exempelvis det franska hovsamhĂ€llet och dagens nyliberala krav pĂ„ flexibilitet till varje pris.
En annan parallell drar hon till vÄra sociala medier och den makt de har över oss och vÄr sjÀlvbild. IstÀllet för att som pÄ 1600-talet förhÄlla sig till en absolut monarki och dess kontrollmekanismer förhÄller sig samtidsmÀnniskan till de digitala teknikerna som bevakar och styr vÄrt handlande idag.
Jaget i rampljuset
Genom de sociala mediernas framvÀxt har framstÀllningen av jaget hamnat i rampljuset. Bland annat dÀrför försöker Carin Franzén ge en tillbakablick pÄ subjektivitetens framvÀxt. Vad bestÄr vÄrt jag av idag?
Jo, menar hon, subjektiviteten Àr i sig sjÀlv inget. Den uppstÄr nÀr vi reagerar och svarar pÄ den kulturella och sociala omgivningen. Idag tar vi till exempel för givet att individualism och sjÀlvförverkligande Àr grundlÀggande för vÄr subjektivitet samtidigt som den typen sjÀlvintresse Àr en del av den kapitalistiska ordning som idag Àr global. Enkelt uttryckt: vÄr subjektivitet Àr inget inneboende, utan ett svar vi ger pÄ den ordning som rÄkar vara rÄdande. SÄ Àven om vi ser oss som individer med egna uttryck sÄ formas vi av en omvÀrld som just nu prÀglas av ett hetsigt konkurrens- och prestationssamhÀlle.
Som motvikt till detta kan 1600-talets fritÀnkare komma till pass. De anpassade sig till det omgivande samhÀllet, men utvecklade samtidigt strategier av motstÄnd, genom att kritiskt analysera sig sjÀlva och de koder som styrde den tidens beteenden.
âMed tanke pĂ„ de kriser vĂ„rt samhĂ€lle stĂ„r inför idag, tror jag att det kan vara en god idĂ© att inte bara blicka framĂ„t. Den tidigmoderna perioden Ă€r en del av vĂ„r historia, som kan fĂ„ oss att tĂ€nka pĂ„ nya sĂ€tt.
Bok:
NÀr vi talar om oss sjÀlva. Nedslag i subjektivitetens historia frÄn Montaigne till Norén, av Carin Franzén
