ÌÇĐÄÍűÒł°æ

12 maj 2025

Framtiden kommer att innebära många utmaningar för de grödor som vi odlar, inte minst från klimatförändringar. Forskare vid Linköpings universitet har undersökt vilken betydelse vildväxande kummin kan ha för framtida odlingen av kryddan.

Kummin

Kummin (Carum carvi) Àr en av vÀrldens viktigaste kryddor och arten har odlats sen medeltiden. Finland stÄr för nÀrvarande av 20 - 30 % av den globala kumminmarknaden sÄ det Àr en viktig odlad vÀxt i Norden.
- Det projekt som studien ingick i Àr ett Nordiskt samarbetsprojekt, sÀger Jenny Hagenblad, bitrÀdande professor vid Linköpings universitet.

I samband med domesticering och vÀxtförÀdling gÄr mycket genetisk diversitet förlorad och de vilda förfÀderna och slÀktingarna till grödor har betydligt högre genetisk mÄngfald och det Àr viktigt att dessa genetiska resurser inte gÄr förlorade. Gener frÄn vildvÀxande kummin kan komma att visa sig vara viktiga för framtida kumminförÀdling. Eftersom kummin vÀxt vilt i Norden under tusentals Är har den anpassat sig till bland annat de unika ljusförhÄllanden som rÄder hÀr med lÄnga, svala, ljusa somrar.

- Genom att korsa in gener för detta i högproduktiva förÀdlade kumminsorter frÄn sydligare breddgrader kan dessa bli bÀttre lÀmpade att odlas i Norden. Sen vet vi oftast inte vad som kommer att vara anvÀndbart av den vilda kumminens gener. Bara att ju mer genetisk mÄngfald som finns desto större Àr sannolikheten att nÄgot av det Àr av nytta för mÀnniskan, sÀger Jenny Hagenblad.

Forskare frĂ„n fem lĂ€nder kartlade 16 populationer och fann ett tydligt öst–vĂ€stligt mönster i genetiken, format av bĂ„de istidens spridningsvĂ€gar och mĂ€nsklig pĂ„verkan.

- Vi har inventerat den genetiska variationen i 16 nordiska populationer av kummin och fann att den genetiska variationen fördelade sig lÀngs en öst-vÀstlig gradient och att mÀnniskan i vissa fall bidragit till att introducera nu vildvÀxande kummin. Baserat pÄ de genetiska undersökningarna har vi identifierat flera populationer som bör prioriteras i bevarandearbetet


Relaterat innehåll

En pojke leker med en hund pÄ golvet.

Lek ger starkare relation med hunden

Att leka lite extra med sin hund förbättrar det känslomässiga bandet mellan ägare och hund visar en ny studie från LiU. Däremot gav inte träning samma resultat. Studien är relevant för alla hundägare, både de med unga och vuxna hundar.

Virtuella världar: digital teknik i styrning av klimat och biologisk mångfald

Virtuella världar undersöker digitala teknikers roll i styrning av frågor om klimatförändringar och biologisk mångfald. Programmet granskar hur tekniken kan förbättra miljöstyrning och inkludera lokal kunskap för hållbar utveckling.

Campus US med körsbÀrsblom i förgrunden.

SciLifeLab Linköping

SciLifeLab Linköping, är en lokal och nationell forskningsinfrastruktur, med unika teknologier och expertkompetens tillgänglig för akademiska forskare och industrin inom forskningsfältet livsvetenskaper, hälsa och datadriven life science.

Senaste nytt från LiU

TvÄ mÀn spelar ett videospel i ett rum.

Fler än hälften kuggar körprovet – ny metod kan förbättra bedömningen

Fler än hälften av alla som gör körprov i Sverige underkänns. Nu visar en uppsats från Linköpings universitet hur körsimulatorer med eye tracking kan användas för att upptäcka riskfyllda förare redan före uppkörningen.

kvinna sitter i solsken pÄ campus.

Jeanne Cilliers är LiU:s professor i ekonomisk historia

"Nästan allt vi upplever i dag har historiska paralleller. Med kunskap slipper vi börja om från noll". Det säger Jeanne Cilliers, ny professor i ekonomisk historia vid Linköpings universitet. Nu bygger hon sitt forskningsområde här.

En man med glasögon tittar pÄ sig sjÀlv i spegeln.

Digital tvilling kan på sikt avslöja alkoholkonsumtion vid brott

Med hjälp av en så kallad digital tvilling går det att förutse med högre precision än idag hur mycket alkohol en person har druckit och när i tiden. Bakom studien står LiU-forskare och Rättsmedicinalverket.