ÌÇĐÄÍűÒł°æ

11 september 2020

Varför finns det dumma höns? Går det att se hur stressad en person har varit genom att analysera personens hår? Det är två exempel på frågor som avhandlades under förra årets populärvetenskapliga vecka, som arrangerades av Linköpings universitet.

Hanne LĂžvlie Fotograf: Anna Nilsen
Hanne Lövlie, biträdande professor i etologi, föreläste under förra årets populärvetenskapliga vecka. Föreläsningen spelades in av UR Samtiden.

I oktober är det dags igen: ett brett urval av korta och lärorika föreläsningar kommer att ges för gymnasieelever och allmänhet. Den 20-23 oktober 2020 kommer årets Populärvetenskapliga vecka äga rum. Föreläsningarna livesänds på LiU-webben, och deltagarna får möjlighet att kunna ställa frågor direkt. Sista anmälningsdag är 30 september.

Yra höns och korkade hönshjärnor heter en föreläsning som spelades in under förra årets populärvetenskapliga vecka. Hanne Løvlie, biträdande professor i etologi, vid Linköpings universitet, förklarar bland annat varför det i huvudtaget finns korkade höns, när evolutionen borde ha selekterat bort de korkade egenskaperna vid det här laget:

– Det finns både smarta höns och korkade höns. Det är som med människor – att det är en variation. Men vad vi har sett är att de individer som är tröglärda på ett sätt inte nödvändigtvis är det på ett annat sätt, och det kan förklara att de tröglärda egenskaperna bibehålls evolutionärt.
Se hela föreläsningen från UR Samtiden (20 min): Yra höns och korkade hönshjärnor

Kan man mäta stress i människors hår?

Tomas Faresjö, professor i samhällsmedicin. Foto Emma Busk WinquistDet berättar Tomas Faresjö, professor isamhällsmedicin, vid Linköpings universitet, om i en föreläsning från förra årets populärvetenskapliga vecka. Han har analyserat hår från 50 kvinnor. Håret skulle vara 24 cm långt, det vill säga ha växt i två år. Varje centimeter avslöjade personens nivåer av hormonet kortisol, månad för månad, två år bakåt i tiden. Forskarna frågade också kvinnorna om livshändelser under de gångna två åren. Det visade sig att förhöjda kortisolnivåer hängde ihop med svåra livshändelser, graviditet eller krävande tidpunkter i karriären.

– Människor klarar stress bra. Men om stressen blir långvarig så får den negativa effekter: till exempel kan immunförsvaret gå ned och då ökar risken att drabbas av allvarlig sjukdom.
Se hela föreläsningen från UR Samtiden(22 min):


Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.