ÌÇĐÄÍűÒł°æ

18 augusti 2020

Flöden av metan från insjöar är lägre nattetid än på dagen, visar mätningar utförda av LiU-forskare. Forskargruppen bedömer att de nordliga sjöarnas bidrag till de globala metanutsläppen därmed är 15 procent lägre än man tidigare trott.

Nordlig sötvattensjö Fotograf: Monica Westman
Sötvattensjöar, åar och dammar är den näst största källan till utsläpp av metan, en av de växthusgaser som har störst påverkan på den globala uppvärmningen. Metan är också den växthusgas som har ökat mest i atmosfären de senaste 250 åren.
– Flödet av metan har ökat oregelbundet och vi vet egentligen inte varför, säger Anna Sieczko, postdoktor vid Tema Miljöförändring, som tillsammans med kollegor vid Linköpings och Umeå universitet publicerat en artikel i PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences.

Mätningar både dag- och nattetid

Flödena av metan varierar över både tid och rum och forskarna söker få svar på vilka källor som står för den stora variationen och hur stora flöden som kommer från respektive källa. Forskargruppen, under ledning av professor David Bastviken, Tema Miljöförändring, har nu mätt metanflöden från fyra svenska sjöar, tre i mellersta Sverige och en i Västerbotten.

Anna Sieczko och kollegorna placerade ut flödesmätare på sjöarna och har samlat in 4580 mätningar under den isfria perioden, från försommar till höst.
– Tidigare mätningar av metanflöden från sjöar har i huvudsak skett under dagtid, men nu har vi en representativ samling av mätpunkter som täcker både dag- och nattetid, säger Anna Sieczko.

Ett tydligt mönster utkristalliserade sig: uppmätta flöden av metan var betydligt högre mellan klockan 10.00 och 16.00 i 80 procent av fallen. Mycket tyder på att det är vinden, oftast starkare dagtid, som skapar turbulens i vattnet och snabbar på metanutsläppen. Men forskargruppen visar också att variationen mellan dygnen är stor, vilket tyder på att det är en kombination av flera faktorer som påverkar flödena.

Bidraget från sjöar har överskattats

– I dagens beräkningar av metanutsläpp från sötvattensjöar finns inga dygnsvariationer med, vilket exempelvis betyder att bidraget från nordligt belägna sjöar har överskattats med ungefär 15 procent, säger Anna Sieczko.

– Det är mycket viktigt att vi, som i denna studie, identifierar och tar hänsyn till tids- och rumsvariationerna när vi uppskattar storskaliga flöden av växthusgaser, annars riskerar såväl klimatmodeller som prioriteringar av åtgärder att bli felaktiga, säger David Bastviken.

Forskningen är en del av METLAKE-projektet för att kartlägga metanflöden från sjöar. finansierat av Europeiska forskningsrådet, ERC. Studien har även finansierats av Vetenskapsrådet, FORMAS och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

, Anna K. Sieczko, Duc T. Nguyen , Jonathan Schenk, Gustav Pajala, David Rudberg, Henrique O. Sawakuchi, David Bastviken, PNAS 2020, doi 10.1073/pnas.2006024117

Kontakt

Forskning och nyheter

Forskning

Nyheter

Nordlig sötvattensjö

Metan från varmare sjöar kan förvärra värsta klimatscenariot

Metanutsläpp från sjöar och dammar kan fördubblas vid århundradets slut på grund av klimatförändringarna. Det riskerar höja jordens temperatur mer än i nuvarande värsta-scenario. Det visar en ny studie från LiU och NASA Ames Research Center.

Drönare i luften.

Drönare avslöjar oväntat höga utsläpp från reningsverk

Växthusgasutsläppen från många svenska vattenreningsverk kan vara mer än dubbelt så stora mot vad man tidigare trott. Det visar en ny studie från LiU där forskarna använt drönare med specialtillverkade sensorer för att mäta utsläppen.

Flod mellan berg.

Floder och bäckar frigör forntida kol till atmosfären

Vattendrag frigör markkol som kan vara tusentals år gammalt och släpper ut det i atmosfären. Resultaten går tvärtemot den rådande uppfattningen att det främst är kol från nyligen nedbrutet organiskt material som avges från vattendragen.

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.