Mer impulsiva individer tenderar att ofta agera snabbt i situationer utan att först planera eller tänka på vilka konsekvenser deras handlingar kan få. Bland många djurarter, även människan, varierar impulsiviteten mellan individer, men vi förstår ännu inte varför eftersom det inte har gjorts särskilt mycket forskning om vad som ligger bakom dessa skillnader.
Hanne Løvlie Foto Anna Nilsen
– Variationer i impulsivitet är förbryllande, eftersom individer med hög impulsivitet kan påverkas av negativa konsekvenser, som att ta risker utan att tänka på vad det kan leda till. Vi förväntar oss att naturlig selektion över tid ska främja beteenden som är positiva för individen, så varför observerar vi återkommande att vissa individer är betydligt mer impulsiva än andra? säger Hanne Løvlie, biträdande professor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet, som har lett den aktuella studien som publiceras i tidskriften Animal Behaviour.
LiU-forskarna har tittat närmare på hur impulsivitet skulle kunna påverkas av underliggande faktorer. De studerade förfadern till dagens tamhöns, den röda djungelhönan (Gallus gallus), en art som ofta används för att studera skillnader i beteende och kognition, eller djurs ”intelligens”.Kyckling av djungelhöns som gör ett impulsivitetstest. Foto Sam Hurenkamp
För att undersöka om djungelhönskycklingar skilde sig åt i impulsivitet använde forskarna ett etablerat test där en belöning i form av mjölmask placeras i ett genomskinligt rör. Den impulsiva reaktionen är att försöka nå belöningen rakt genom rörets genomskinliga vägg, trots att det inte är möjligt. För att få tag på mjölmasken måste kycklingen i stället hejda sin impulsivitet och komma ihåg att den tidigare lärt sig att den kan nå belöningen från tubens öppna kortsida. Forskarna mätte hur många gånger varje kyckling pickade på det genomskinliga röret när den försökte nå mjölmasken, som ett mått på dess impulsivitet. Genom att upprepa försöket flera gånger mätte forskarna också hur väl varje kyckling lärde sig att minska sin impulsivitet.
Forskarna var intresserade av hur tidiga erfarenheter skulle kunna påverka impulsiviteten. Före testen av kycklingarnas impulsivitet fördelades kycklingarna slumpmässigt i tre grupper, som behandlades olika. Den första behandlingen bestod i att kycklingarna fick träning som skulle kunna stärka deras kognitiva förmågor, som forskarna därför benämner ”kognitivt berikade” kycklingar. Kycklingarna i den andra behandlingen fick interagera med testutrustningen, men fick ingen träning, och fick på så sätt ”miljöberikning”. Den tredje gruppen fick ingen berikning under uppväxten.
Det visade sig att dessa skillnader i tidiga erfarenheter påverkade impulsiviteten hos djungelhönsen, men på ett oväntat sätt.Laura Garnham, doktorand Foto Lejla Kronbäck
– Intressant nog var kognitivt berikade kycklingar, som hade tränats för att klara andra kognitiva tester, mer impulsiva än de andra grupperna. Det går emot vad vi ursprungligen hade förväntat oss, men är i linje med vårt fynd att kycklingar som fått miljöberikning tog längre tid på sig att lära sig att hejda sin impulsivitet. Alla kycklingar som fick berikning hade alltså mindre förmåga att tygla sin impulsivitet. Våra fynd stödjer upptäckter från tidigare studier vilket tyder på att berikning kan öka impulsivitet och belyser att kognitiv berikning potentiellt spelar en roll, säger Laura Garnham, doktorand och en av forskarna bakom studien.
Variation mellan individer påverkades även av genuttryck i hjärnan. Forskarna undersökte uttrycket av olika gener som är involverade i två viktiga signalsystem i hjärnan, serotoninsystemet och dopaminsystemet, som har kopplats till impulsivt beteende i andra djurarter.Kyckling av djungelhöns med impulsivt beteende. Foto Sam Hurenkamp
– Vi fann samband mellan impulsivitet och genuttrycket av en gen som är kopplad till signalämnet serotonin, och två gener som är kopplade till signalämnet dopamin. Det visar oss att både skillnader i erfarenhet och genetiska faktorer kan bidra till skillnader i impulsivitet mellan olika individer, säger Sara Ryding, som medverkade i studien under sin tid som utbytesstudent från University of Manchester och i dag doktorerar vid Deakin University i Melbourne, Australien.
Studien har finansierats med stöd av forskningsrådet FORMAS.
Artikeln: ””, Sara Ryding, Laura C. Garnham, Robin N. Abbey-Lee, Irina Petkova, Anastasia Kreshchenko och Hanne Løvlie, (2021), Animal Behaviour, vol 178, 195-207, publicerad online den 8 juli 2021, doi: 10.1016/j.anbehav.2021.06.007
