ÌÇĐÄÍűÒł°æ

30 april 2026

Skola och förskola har en viktig roll i att uppmärksamma barn som kan behöva skydd och stöd. Forskning visar samtidigt att den lagstadgade anmälningsskyldigheten tolkas och tillämpas olika i praktiken. Det kan påverka om, när och hur barn får tillgång till samhällets skydd.

Ann-Charlotte MĂŒnger framför en digital bildskĂ€rm. Fotograf: Sofia Lindgren
Ann‑Charlotte Münger, docent vid Barnafrid, har skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen om anmälningsskyldigheten i skola och förskola och vilka konsekvenser olika tolkningar kan få för barn.

I ett inlägg på Barnrättsbloggen analyserar Ann‑Charlotte Münger, docent vid Barnafrid, skolans och förskolans anmälningsskyldighet ur ett barnrättsligt perspektiv. Inlägget tar sin utgångspunkt i gällande lagstiftning, men fokuserar särskilt på de avvägningar och tolkningsutrymmen som uppstår i praktiken.

– Anmälningsskyldigheten är i grunden tydlig, men sättet den förstås och tillämpas kan skilja sig åt mellan verksamheter. Det innebär att barns tillgång till skydd och stöd i praktiken kan bli beroende av lokala tolkningar och arbetssätt, säger Ann‑Charlotte Münger.

Forskning visar att skola och förskola ofta identifieras som viktiga arenor för att uppmärksamma barn som far illa. Samtidigt pekar tidigare studier på att orosanmälningar ibland uteblir, trots att personal upplever en oro. I blogginlägget lyfts bland annat hur osäkerhet kring ansvarsfördelning, rädsla för att agera fel och brist på gemensamma rutiner kan bidra till att anmälningar skjuts upp eller inte blir av.

Den variation som finns i hur regelverket tillämpas kan få konsekvenser för barnens rättssäkerhet. När bedömningar och beslut i stor utsträckning styrs av lokala arbetssätt finns en risk att stödet till barn blir ojämlikt, även när behoven är likartade. Inlägget problematiserar därför behovet av tydlighet, gemensam förståelse och strukturer som stödjer skolans personal i deras anmälningsansvar.

– Ytterst handlar det om att säkerställa att barn får ett likvärdigt skydd, oavsett vilken verksamhet som först uppmärksammar deras situation. Det är en fråga som behöver diskuteras både utifrån vilka regler som gäller och hur arbetet faktiskt fungerar i vardagen, säger Ann‑Charlotte Münger.



Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna som stÄr framför en svampliknande struktur.

Jessica Sjöholm Skrubbe läser samhället genom konsten

Som tonåring upptäckte hon hur modernismens verk kastade ett nytt ljus över samtiden. I dag är hon professor vid LiU och undersöker hur offentlig konst är en viktig del av demokratin och hur mobilitet formar konstvärlden.

En kvinna flyttar en lÄda pÄ en dolly.

Därför väljer vi snabba leveranser – trots att vi inte behöver

Trots att många köp inte är brådskande väljer konsumenter ofta de snabbaste leveransalternativen. En ny studie från Linköpings universitet och RISE visar att våra val i checkout i hög grad styrs av känslor – och hur alternativen presenteras.

Studenter i ett labb.

LiU-studenterna designade finurliga fikabord till Fenomenmagasinet

LiU-studenterna inom Design och produktutveckling bidrar med flera specialdesignade kafébord på Fenomenmagasinet. Besökarna kan både fika vid borden, och leka med dem.