ÌÇĐÄÍűÒł°æ

30 april 2026

Skola och förskola har en viktig roll i att uppmärksamma barn som kan behöva skydd och stöd. Forskning visar samtidigt att den lagstadgade anmälningsskyldigheten tolkas och tillämpas olika i praktiken. Det kan påverka om, när och hur barn får tillgång till samhällets skydd.

Ann-Charlotte MĂŒnger framför en digital bildskĂ€rm. Fotograf: Sofia Lindgren
Ann‑Charlotte Münger, docent vid Barnafrid, har skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen om anmälningsskyldigheten i skola och förskola och vilka konsekvenser olika tolkningar kan få för barn.

I ett inlägg på Barnrättsbloggen analyserar Ann‑Charlotte Münger, docent vid Barnafrid, skolans och förskolans anmälningsskyldighet ur ett barnrättsligt perspektiv. Inlägget tar sin utgångspunkt i gällande lagstiftning, men fokuserar särskilt på de avvägningar och tolkningsutrymmen som uppstår i praktiken.

– Anmälningsskyldigheten är i grunden tydlig, men sättet den förstås och tillämpas kan skilja sig åt mellan verksamheter. Det innebär att barns tillgång till skydd och stöd i praktiken kan bli beroende av lokala tolkningar och arbetssätt, säger Ann‑Charlotte Münger.

Forskning visar att skola och förskola ofta identifieras som viktiga arenor för att uppmärksamma barn som far illa. Samtidigt pekar tidigare studier på att orosanmälningar ibland uteblir, trots att personal upplever en oro. I blogginlägget lyfts bland annat hur osäkerhet kring ansvarsfördelning, rädsla för att agera fel och brist på gemensamma rutiner kan bidra till att anmälningar skjuts upp eller inte blir av.

Den variation som finns i hur regelverket tillämpas kan få konsekvenser för barnens rättssäkerhet. När bedömningar och beslut i stor utsträckning styrs av lokala arbetssätt finns en risk att stödet till barn blir ojämlikt, även när behoven är likartade. Inlägget problematiserar därför behovet av tydlighet, gemensam förståelse och strukturer som stödjer skolans personal i deras anmälningsansvar.

– Ytterst handlar det om att säkerställa att barn får ett likvärdigt skydd, oavsett vilken verksamhet som först uppmärksammar deras situation. Det är en fråga som behöver diskuteras både utifrån vilka regler som gäller och hur arbetet faktiskt fungerar i vardagen, säger Ann‑Charlotte Münger.



Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.