ÌÇĐÄÍűÒł°æ

08 april 2025

En nyligen publicerad studie har undersökt hur väl förberedda svenska läkarstudenter är för att basera sitt patientarbete på vetenskapliga grunder. Enkätstudien, som inkluderade sistatermin-studenter från sex olika lärosäten, visar att studenter vid Linköpings universitet är särskilt väl rustade.

LĂ€karstudenter undersöker en simulerad patient som ligger i en sjukhussĂ€ng. Fotograf: Cissi Säfström
Läkarstudenter under en simuleringsövning på Clinicum, Medicinska fakultetens kliniska tränings- och simuleringscentrum. 

95 procent av studenterna vid LiU instÀmmer i att "lÀkarprogrammet har gett mig tillrÀcklig fÀrdighet i hur man baserar patientarbete pÄ vetenskap", jÀmfört med 80 procent vid de andra lÀrosÀtena i studien. Resultaten visar Àven att en klar majoritet av LiU-studenterna upplever att de har fÄtt tillrÀcklig utbildning i att granska vetenskapliga artiklar och att sammanstÀlla resultat frÄn olika studier.

– Evidensbaserat patientarbete Ă€r ett fundament för en effektiv, patientssĂ€ker och kostnadseffektiv vĂ„rd. Vi bygger vĂ„r utbildning pĂ„ vetenskap och vill sĂ„klart att vĂ„ra studenter ska fĂ„ med sig detta ut i arbetslivet. Det Ă€r betryggande att sĂ„ verkar vara fallet, sĂ€ger Pontus Henriksson, bitrĂ€dande professor i nĂ€ringsfysiologi, och medförfattare till artikeln som nyligen publicerats i LĂ€kartidningen.

Person stÄr med armarna i kors och ler.
Pontus Henriksson, bitrÀdande professor vid Institutionen för hÀlsa, medicin och vÄrd (HMV). Fotograf: Julius Norrbom

I Pontus egen forskning undersöker han hur levnadsvanor och faktorer sÄsom kostvanor, fysisk aktivitet, kondition samt kroppsvikt och kroppssammansÀttning pÄverkar vÄr hÀlsa genom livet och hur vi kan frÀmja hÀlsosamma levnadsvanor pÄ olika sÀtt, till exempel genom digitala interventioner. Studien om lÀkarstudenters beredskap för vetenskapligt arbete Àr den första pedagogiskt inriktade forskningsstudien han bidrar till.

– Jag tycker att forskning Ă€r roligt, vilket Ă€r en viktig drivkraft för mig. I detta fall har det varit kul att fĂ„ nĂ€rma sig ett nytt forskningsomrĂ„de och det har varit givande att fĂ„ stöd av ett nĂ€tverk av erfarna kollegor vid andra lĂ€rosĂ€ten.

TillfÀlle att lÀra av varandra

Arbetet med studien har letts av Karin Mossberg och Susanna Wallerstedt, vid Göteborgs universitet. I arbetsgruppen hittas Ă€ven representanter frĂ„n universiteten i Lund, UmeĂ„, Örebro och Karolinska Institutet i Stockholm.

– Vi har alla samma intresse av att utveckla vĂ„ra lĂ€karprogram, men olika förhĂ„llningssĂ€tt, och det finns alltid mĂ„nga olika lösningar pĂ„ samma problem. Det har verkligen varit vĂ€rdefullt att kunna synliggöra och diskutera dessa tillsammans pĂ„ en nationell nivĂ„, menar Pontus Henriksson.

Vid LiU Àr han förutom forskare Àven vice ordförande för temagruppen vetenskapligt förhÄllningssÀtt (VF), alltsÄ den grupp som ansvarar för lÀrmoment som rör just detsamma pÄ lÀkarprogrammet. En framtrÀdande faktor för de goda resultaten i studien tycks vara de poÀnggivande moment i tillÀmpad evidensbaserad medicin som implementerats under de kliniska terminerna. Dessa moment visar sig vara starkt förknippade med studenternas upplevelse av att vara vÀl förberedda för att basera sitt patientarbete pÄ vetenskap. Studenterna vid LiU upplever dessutom i högre grad Àn de andra lÀrosÀtena att de har examinerats pÄ ett adekvat sÀtt gÀllande examensmÄlen. Detta talar för att temagruppen lyckats med konstruktiv lÀnkning, det vill sÀga att lÀr- och examinationsmoment blivit kopplade till centrala lÀrandemÄl i utbildningen.

En kombination av moment

SÀllan Àr det en faktor som gör hela skillnaden, utan snarare en kombination av moment. NÄgra ytterligare delar av utbildningen som LiU-studenterna lyfter fram som givande, men ibland Àven utmanande, Àr de fÀltstudier som Àr en del av programmet, examensarbetet som utgör den Ättonde terminen och Àven det förberedande forskningsprojektet som genomförs redan pÄ termin 5.

Ett tydligt utvecklingsomrÄde som lyfts för alla lÀkarutbildningar i studien Àr att endast 6% av de medverkande uppgav att de fÄtt trÀning i Health Technology Assessment (HTA). HTA innebÀr en systematisk, transparent och evidensbaserad utvÀrdering av det vetenskapliga underlaget för metoder och insatser i sjukvÄrden avseende till exempelvis klinisk effekt, kostnadseffektivitet och etiska aspekter. HTA kan dÀrmed fungera som en brygga mellan forskning och kliniskt beslutsfattande i patientnÀra arbete.

Även om procentsatsen sĂ„g nĂ„got bĂ€ttre ut vid LiU, och sjĂ€lva bestĂ„ndsdelarna i HTA ingĂ„r i utbildningen, menar Pontus Henriksson att de möjligen kan vara nĂ„got för utspridda i nulĂ€get. En givande vĂ€g framĂ„t skulle kunna vara att fĂ„ in ett mer centralt fokuserat moment kring just HTA. Han lyfter Ă€ven att temagruppen VF ocksĂ„ tittar pĂ„ hur de kan implementera fler studentaktiva undervisningsmoment dĂ€r forskning diskuteras i utbildningen.

Person stÄr och ler, bakgrunden Àr i ofokus.
Fotograf: Julius Norrbom

– Det Ă€r vĂ€ldigt roligt att temagruppens arbete verkar ge resultat och jag Ă€r taggad pĂ„ att vidareutveckla utbildningen tillsammans med hela gruppen, avrundar Pontus Henriksson.

Ytterligare en artikel utifrÄn det insamlade materialet frÄn enkÀtstudien Àr pÄ gÄng och Pontus lyfter Àven att det vore roligt att göra om undersökningen om nÄgra Är nÀr de nya sexÄriga lÀkarprogrammens studenter nÄr sista terminen.

Originalstudie

LĂ€kartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 122, artikel-id 24027

Kontakt

Forska som läkarstudent

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.