De gÄr sista Äret pÄ civilingenjörsprogrammet inom Energi, miljö och management (EMM). Examensarbetet handlar om en utvÀrdering av gÄng- och cykelvÀgen lÀngs med nya Ullevileden, vid E4:an utanför Linköping. Arbetet har utförts av Linköpings kommun och det kommunala energibolaget Tekniska verken.
â HĂ€r har man anvĂ€nt slaggrus frĂ„n Tekniska verkens förbrĂ€nning av avfall. Man behöver utvĂ€rdera slaggruset eftersom det kan ha andra egenskaper Ă€n jungfruligt ballastmaterial/bergkross som tagits direkt frĂ„n en bergtĂ€kt, sĂ€ger Nina Lam.
±«łÙČő±ôĂ€±è±è
För att bygga upp vÀgen, under asfalten, har man delvis anvÀnt slaggruset frÄn förbrÀnningen av avfall. Det har stora fördelar för klimatet. Materialet Àr sekundÀrt, alltsÄ inte producerat frÄn jungfruliga/primÀra rÄvaror.
Ulrik Svedin
FrÄn Ullevileden syns det vÀldiga kraftvÀrmeverket dÀr sortering av avfallsmaterialet sker. NÀr allt som kan Ätervinnas Àr bortsorterat ÄterstÄr förbrÀnning dÀr energin tas tillvara och blir el och fjÀrrvÀrme. Kvar blir sedan aska som rensas frÄn till exempel metaller som inte kan förbrÀnnas. Slaggruset anvÀnds vanligtvis som sluttÀckningsmaterial pÄ deponier eller som konstruktionsmaterial inom avfallsanlÀggningar.
ČŃČč°ù°ìŽÚö°ùłóĂ„±ô±ôČčČÔ»ć±đČÔ
Om man ska anvÀnda slaggruset i en vÀgkonstruktion uppstÄr flera frÄgor. Inte minst vilka potentiellt miljöskadliga Àmnen som kan finnas i slaggruset, och som riskerar att pÄverka mÀnniskor, djur och natur. Men ocksÄ osÀkerheter i slaggrusets funktionella egenskaper, som bÀrighet.
â Man mĂ„ste tĂ€nka mycket pĂ„ markförhĂ„llanden, jordarter och nĂ€rhet till grundvatten, bland annat. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att Ă„tgĂ€rda framtida sprickor i asfalten för att undvika materialets kontakt med vatten. Det ska ligga helt övertĂ€ckt bĂ„de av annat grus och av asfalten.
°±ôŸ±łŸČčłÙ±èĂ„±č±đ°ù°ìČčČÔ
Arbetet med sortering, transport och anlÀggning av slaggruset pÄverkar klimatet. I fallet med Ullevileden sÄ ligger den granne med Tekniska verken och GÀrstadverket dÀr avfallet förbrÀnns. Transporterna Àr alltsÄ minimala.
â Det gör att slaggruset vinner vĂ€ldigt mĂ„nga klimatpoĂ€ng. Det gĂ„r inte att jĂ€mföra med grus frĂ„n bergtĂ€kterna ens om de ligger ganska nĂ€ra.
Det ger en fingervisning om hur
anvÀndbart slaggruset kan vara lokalt
Enligt studenternas berÀkningar nÄr slaggruset ett slags nollresultat efter transport pÄ cirka 85 kilometer. DÄ Àr klimatavtrycket detsamma som för gruset frÄn bergtÀkterna.
â AlltsĂ„ en knapp mil frĂ„n förbrĂ€nningen. Det Ă€r inte jĂ€ttelĂ„ngt. Men det ger en fingervisning om hur anvĂ€ndbart slaggruset kan vara lokalt.
Stora mÀngder information
Andra faktorer som pÄverkar Àr slaggrusets funktion och bÀrighet. Tiden kommer att visa om cykelvÀgen lÀngs Ullevileden hÄller, och om slaggruset Àr lika bra som ett jungfruligt naturmaterial.
Studenterna har tagit in stora mÀngder information, dels dokumentation om just det hÀr byggprojektet, dels genom intervjuer med aktörer frÄn bÄde bestÀllare och utförare. Dokumentationen och informationen har fungerat som indata för en modellering av miljöpÄverkan i dataverktyget SimaPro. Nu ska allt sammanstÀllas och presenteras i studenternas masteruppsats. Och sedan vÀntar arbetslivet.