ÌÇĐÄÍűÒł°æ

04 maj 2026

Vilket är bäst, ett nyproducerat grus från en bergtäkt eller slaggruset som blir kvar efter en avfallsförbränning? Studenterna Nina Lam och Isabella Larsson har grottat ner sig en nybyggd cykelbana i sin masteruppsats.

tvÄ kvinnor, hÄller sina hÀnder mot gatan. Fotograf: Ulrik Svedin
Isabella Larsson och Nina Lam gör sitt exjobb i samverkan med Tekniska verken. Det handlar om försök med att använda slaggruset från avfallsförbränning, till vägbyggen.

De gÄr sista Äret pÄ civilingenjörsprogrammet inom Energi, miljö och management (EMM). Examensarbetet handlar om en utvÀrdering av gÄng- och cykelvÀgen lÀngs med nya Ullevileden, vid E4:an utanför Linköping. Arbetet har utförts av Linköpings kommun och det kommunala energibolaget Tekniska verken.

− HĂ€r har man anvĂ€nt slaggrus frĂ„n Tekniska verkens förbrĂ€nning av avfall. Man behöver utvĂ€rdera slaggruset eftersom det kan ha andra egenskaper Ă€n jungfruligt ballastmaterial/bergkross som tagits direkt frĂ„n en bergtĂ€kt, sĂ€ger Nina Lam.

±«łÙČő±ôĂ€±è±è

För att bygga upp vÀgen, under asfalten, har man delvis anvÀnt slaggruset frÄn förbrÀnningen av avfall. Det har stora fördelar för klimatet. Materialet Àr sekundÀrt, alltsÄ inte producerat frÄn jungfruliga/primÀra rÄvaror.

TvÄ kvinnor pÄ cyklar i solsken. Ulrik Svedin
Nina Lam och Isabella Larsson, masterstudenter pÄ civilingenjörsprogrammet Energi, miljö och management.
− Brytning av jungfruligt ballastmaterial, bearbetning och transport frĂ„n bergtĂ€kterna Ă€r bĂ„de kostsamt och innebĂ€r utslĂ€pp av koldioxid.

FrÄn Ullevileden syns det vÀldiga kraftvÀrmeverket dÀr sortering av avfallsmaterialet sker. NÀr allt som kan Ätervinnas Àr bortsorterat ÄterstÄr förbrÀnning dÀr energin tas tillvara och blir el och fjÀrrvÀrme. Kvar blir sedan aska som rensas frÄn till exempel metaller som inte kan förbrÀnnas. Slaggruset anvÀnds vanligtvis som sluttÀckningsmaterial pÄ deponier eller som konstruktionsmaterial inom avfallsanlÀggningar.

ČŃČč°ù°ìŽÚö°ùłóĂ„±ô±ôČčČÔ»ć±đČÔ

Om man ska anvÀnda slaggruset i en vÀgkonstruktion uppstÄr flera frÄgor. Inte minst vilka potentiellt miljöskadliga Àmnen som kan finnas i slaggruset, och som riskerar att pÄverka mÀnniskor, djur och natur. Men ocksÄ osÀkerheter i slaggrusets funktionella egenskaper, som bÀrighet.

− Man mĂ„ste tĂ€nka mycket pĂ„ markförhĂ„llanden, jordarter och nĂ€rhet till grundvatten, bland annat. Det Ă€r ocksĂ„ viktigt att Ă„tgĂ€rda framtida sprickor i asfalten för att undvika materialets kontakt med vatten. Det ska ligga helt övertĂ€ckt bĂ„de av annat grus och av asfalten.

°­±ôŸ±łŸČčłÙ±èĂ„±č±đ°ù°ìČčČÔ

Arbetet med sortering, transport och anlÀggning av slaggruset pÄverkar klimatet. I fallet med Ullevileden sÄ ligger den granne med Tekniska verken och GÀrstadverket dÀr avfallet förbrÀnns. Transporterna Àr alltsÄ minimala.

− Det gör att slaggruset vinner vĂ€ldigt mĂ„nga klimatpoĂ€ng. Det gĂ„r inte att jĂ€mföra med grus frĂ„n bergtĂ€kterna ens om de ligger ganska nĂ€ra.

Det ger en fingervisning om hur
anvÀndbart slaggruset kan vara lokalt

Enligt studenternas berÀkningar nÄr slaggruset ett slags nollresultat efter transport pÄ 112,6 kilometer. Sedan blir klimatavtrycket detsamma som för gruset frÄn bergtÀkterna.

− AlltsĂ„ drygt tio mil frĂ„n förbrĂ€nningen. Det Ă€r inte jĂ€ttelĂ„ngt. Men det ger en fingervisning om hur anvĂ€ndbart slaggruset kan vara lokalt.

Stora mÀngder information

Andra faktorer som pÄverkar Àr slaggrusets funktion och bÀrighet. Tiden kommer att visa om cykelvÀgen lÀngs Ullevileden hÄller, och om slaggruset Àr lika bra som ett jungfruligt naturmaterial.

Studenterna har tagit in stora mÀngder information, dels dokumentation om just det hÀr byggprojektet, dels genom intervjuer med aktörer frÄn bÄde bestÀllare och utförare. Dokumentationen och informationen har fungerat som indata för en modellering av miljöpÄverkan i dataverktyget SimaPro. Nu ska allt sammanstÀllas och presenteras i studenternas masteruppsats. Och sedan vÀntar arbetslivet.

Nina och Isabella om att studera vid LiU

Ni har studerat i fem år på Civilingenjörsprogrammet inom Energi, miljö och management vid Linköpings universitet, hur har det varit?

Kvinna, utomhus. Ulrik Svedin
Isabella Larsson, studerar på civilingenjörsprogrammet Energi, miljö och management (EMM).
− Jag är jättenöjd, jag kom hit från Katrineholm och jag planerar att stanna i Linköping efter studierna eftersom jag trivs här och jag ser att det finns en bra arbetsmarknad här, säger Isabella Larsson.

− Utbildningen har varit jättebra, med väldigt engagerade lärare som brinner för sina ämnen. Jag bor i Norrköping, min plan är att bo kvar där. EMM är en väldigt bred ingenjörsutbildning som både tar upp miljöarbete och styrning och ledning. Det kommer vi att ha stor nytta av, säger Nina Lam.

Kvinna med glasögon, utomhus. Ulrik Svedin
Nina Lam, studerar på civilingenjörsprogrammet Energi, miljö och management (EMM).
Hur har studentlivet varit?
− Vi tycker att student har livet varit bra med många olika valmöjligheter i vad man vill engagera sig, svarar de båda.

LiU är känt för att det finns många studentföreningar och utbildningssektioner att engagera sig i:

− Jag har engagerat mig i Campushallen, och LSIF, alltså studentidrottsföreningen och det har också inneburit väldigt mycket kontakt med andra studenter. Det är jätteroligt, säger Isabella Larsson.

Kontakt

Studenternas utbildning

Organisation

Senaste nytt från LiU

En person med fÀrgglada skor som ligger pÄ grÀset.

LiU i världstoppen inom forskning om fotbollsskador

Ny studie kartlägger över 120 års forskning -  Linköpings universitet rankas högst och utmärker sig både i antal publikationer och som en av världens mest citerade och inflytelserika forskningsinstitutioner.

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.