ÌÇĐÄÍűÒł°æ

18 november 2024

Ett centralt tema för forskningen inom RIDE är hur offentliga värden och en humanistisk samhällsutveckling kan skyddas i en alltmer digitaliserad värld. Därför var det med stor glädje som professor Elin Wihlborg deltog i ett panelsamtal om AI och samhällets utveckling under Humanistdygnet 2024.

En grupp personer sitter i panel och samtalar. Fotograf: Magnus Johansson
Humanistdygnet 2024. Plats: Östergötlands museum, Huvudbiblioteket Linköpings stadsbibliotek.

Humanistdygnet är ett samarrangemang mellan Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet, Östergötlands museum och Linköpings kommun, delvis finansierat av Humaniststiftelsen.

För att hedra Tage Danielssons minne arrangerades i år ett panelsamtal med rubriken "Dumhet heter inte dumhet nu längre...", en blinkning till hur intelligens idag kanske blivit mer artificiell än mänsklig. Samtalet inleddes med en monolog av Diyari Mahmoud, som humoristiskt illustrerade hur AI ibland kan spela oss spratt och framstå som "dummare än dummare."

Efter monologen följde ett samtal där Andreas Knutholm från biblioteket modererade diskussioner med forskarna Stefan Holmlid, Sebastian Rozenberg och Elin Wihlborg. Var och en bidrog med olika perspektiv på AI möjliga (o)intelligenta påverkan på samhällsutvecklingen:

Professor Stefan Holmlid delade insikter från ett designperspektiv om hur AI kan integreras i tjänster och samhällssystem.

Doktorand Sebastian Rozenberg diskuterade hur AI-formade bilder kan skapa nya estetiska och emotionella uttryck i vår bildfyllda vardag.

Professor Elin Wihlborg pratade om vikten av institutionella perspektiv, där RIDE forskning visar på behovet av nya spelregler och normer för hur vi lever med AI och annan digital teknik.

– Utmaningen är att det är vi människor i varje samhälle som behöver forma och omforma dessa institutioner så att vi kan designa tjänster och leva i en värld som formas av digitala bilder. Det handlar om att sätta ramar baserade på de värden som vägleder vår demokrati och vårt samhälle. Det finns inga enkla lösningar, men vi är inte dummare än att vi kan skapa sammanhang där inte dumheten syns just som dumhet och det intelligenta kan få växa och vara smart – både det artificiella och mänskliga, säger Elin Wihlborg.

Humanistdygnet återkommer hösten 2026, då ännu mer forskning från RIDE kommer att presenteras i olika former.

Kontakt

Läs mer om RIDE

Relaterat innehåll

En man stÄr framför en byggnad.

LiU-forskare ska utveckla modell för digital inkludering i Norden

Digitala samhällstjänster blir allt viktigare, men många migranter möter hinder i systemen. Nu ska ett nytt nordiskt projekt undersöka hur kommuner och andra aktörer kan samarbeta bättre för att öka digital inkludering.

En grupp mÀnniskor sitter runt ett bord i en studio.

När välfärden fångas i den digitala buren

Digitaliseringen förändrar både medborgares möjligheter och villkoren för dem som möter invånare i vardagen. Ny forskning från Linköpings universitet visar hur ”den digitala buren” begränsar stödet i välfärden och riskerar att skapa nya utanförskap.

PortrÀttbild pÄ Mariana Gustafsson inomhus.

Så lyckas Ukraina hålla samhället igång trots krig

Trots att Ukraina befinner sig i krig har landet ändå lyckats upprätthålla samhällsservicen. En nyckel är samarbetet mellan medborgare och myndigheter, visar en ny studie från LiU. Här finns lärdomar att dra för andra länder, menar forskarna.

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.