ҳ

02 december 2025

Digitaliseringen förändrar både medborgares möjligheter och villkoren för dem som möter invånare i vardagen. Ny forskning från Linköpings universitet visar hur ”den digitala buren” begränsar stödet i välfärden och riskerar att skapa nya utanförskap.

En grupp människor sitter runt ett bord i en studio.
Moderator Johanna Koljonen leder samtalet tillsammans med panelen bestående av Helena Iacobaeus, Ida Lindgren och Örjan Hellström om hur jämlik den digitala välfärden är.

När allt fler kontakter med välfärden sker digitalt förändras också förutsättningarna för dem som möter medborgare i vardagen. Vid Linköpings universitet bedrivs omfattande forskning om just dessa frågor, bland annat inom forskningsmiljöerna RIDE (Resilienta institutioner i en digital era) och DINO (Digitalisering i nya offentligheter), där forskare studerar hur digitaliseringen påverkar både medborgare och offentlig sektor i praktiken.

Det här var precis vad som diskuterades på Internetdagarna 2025, som gick av stapeln tidigare i veckan. I en session med temat ”Hur jämlik är den digitala välfärden?” deltog både Helena Iacobaeus och Ida Lindgren från Linköpings universitet. Båda lyfte att digital delaktighet måste utgå från vardagen – hur människor faktiskt använder digitala tjänster och vilka möjligheterpersonalen har att hjälpa till när systemen inte passar medborgarnas behov.

Två kvinnor sitter i stolar och samtalar i ett kontor.

– I mötet mellan människor och digitala system blir det tydligt att tekniken inte alltid fungerar för alla. När det gäller offentliga tjänster är det viktigt att se till att ingen fastnar, utan att invånare får tillräckligt stöd för att kunna delta aktivt, uppfylla sina skyldigheter och utnyttja sina rättigheter – antingen digitalt eller via andra kanaler, säger Helena Iacobaeus, doktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Den digitala buren – när systemen styr mötet med välfärden

När digitala system styr arbetsflöden minskar flexibiliteten, även i situationer där individens behov skulle kräva ett annat arbetssätt. Helena Iacobaeus beskriver detta genom metaforen ”den digitala buren”, som fångar hur digital infrastruktur ibland kan begränsa både medborgare och personal. För invånare kan små tekniska hinder få stora konsekvenser, och för personalen kan systemens logik innebära att utrymmet att hjälpa blir mindre, trots att viljan och kompetensen finns.

Helena Iacobaeus disputerade i våras. I sin doktorsavhandling Please handle with discretion – Discretionary boundaries of street-level bureaucrats working for digital inclusion undersöker hon hur digitala system förändrar både medborgarnas möjligheter och arbetssituationen för dem som möter invånare i vardagen. Hon har i sin forskning följt bland annat skolor, bibliotek, socialtjänst och vuxenutbildning för att förstå hur digitaliseringen påverkar det praktiska arbetet.

Hon visar att bibliotekarier, lärare, socialsekreterare och andra yrkesgrupper nära medborgarna i allt större utsträckning får rollen som digitala vägledare. I många fall hjälper de invånare som saknar tekniska kunskaper, digitala verktyg eller förmåga att navigera i komplexa e-tjänster.

– Det kan handla om allt från att logga in med BankID till att ansöka om ekonomiskt stöd, boka tider eller hantera skolplattformar, säger Helena Iacobaeus.

I en situation där både medborgare och personal begränsas av system som inte är anpassade till människors olika förutsättningar riskerar välfärden att brista i jämlikhet.
Internetdagarna, som arrangeras av Internetstiftelsen, är en av Sveriges viktigaste mötesplatser för alla som arbetar med, forskar om eller påverkas av digitalisering. Konferensen samlar årligen experter från olika sektorer för att diskutera digital utveckling och hur den formar vårt samhälle.

Kontakt

Utforska vår forskning om digitalisering och samhälle

Organisation

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.