Vid utredningar om lämplighet att bli adoptivförälder är adoptivbarnet i de flesta fallen okänt. Det gör att utredningen behöver handla mer om generella frågor om föräldraskap och barns behov. I sin avhandling med titeln ”Granskning och vägledning. Utredningssamtal med presumtiva adoptivföräldrar som institutionell praktik” har Madeleine Wirzén studerat hur den här typen av samtal utförs och vilken roll de spelar i utredningar av adoptivföräldrars lämplighet.
– Jag har undersökt vad familjerättssekreterare anser att ett utredningssamtal behöver innehålla och vad innehållet får för betydelse för bedömningen men även hur samtalet mellan familjerättssekreterare och presumtiva adoptivföräldrar organiseras för att göra lämplighet bedömningsbart. Mer specifikt kan man säga att jag undersökt hur institutionella mål realiseras genom samtalet mellan familjerättssekreterare och adoptionssökande.
Resultatet från studierna i avhandlingen visar på att den här typen av utredningssamtal är en komplex och hybrid samtalspraktik som ställer krav på både utredarens och den som utreds samtalskompetens. De behöver navigera i samtalet för att bedömning av lämplighet och uppvisande av lämplighet ska bli möjligt.
Drömde om forskning på heltid
Det var redan under studierna på socionomprogrammet som Madeleine Wirzén insåg hur roligt hon tyckte det var att skriva uppsats och drömde om att på heltid få fördjupa sig inom något specifikt. Hon sökte en doktorandtjänst vid Linköpings universitet och blev 2014 antagen till forskarutbildningen.
– Jag kom till Tema Barn med en bakgrund som socionom, intresserad av samtalspraktiker och institutionella identiteter. Mitt avhandlingsprojekt utformades tillsammans med andra forskare vid avdelningen som studerat adoptionsutredningspraktiken, berättar Madeleine Wirzén.
Vad hoppas du att din forskning kan leda till?
– Samtal är ett av de viktigaste verktygen i många utredningspraktiker. Det finns även en hög tilltro till samtalet som medel att nå specifika mål. Jag hoppas att min forskning ska vara ett underlag för diskussion och reflektion om hur utredning görs via samtal inom socialt arbete, och mer specifikt utredning inför medgivande om adoption. Eftersom avhandlingen både visar på professionellas perspektiv på att utreda genom samtal – och hur utredningssamtal genomförs – belyser studierna olika delar som påverkar en utredningspraktik.
Hur ser framtiden ut för dig?
– För närvarande undervisar jag på socionomprogrammet vilket är fantastiskt roligt. Jag hoppas dock på att få fortsätta med forskningen och i framtiden vill jag gärna utforma ett projekt där avhandlingens fynd används som underlag för dialog med professionella.
