Att lÀsintresset hos unga minskar Àr lite paradoxalt eftersom dagens samhÀlle Àr mer textbaserat Àn nÄgonsin. Vi tar till oss textbaserad information, fakta och nyheter i ett rasande tempo. Olika budskap nÄr oss frÄn hela vÀrlden under alla dygnets timmar.
â Den hĂ€r hastiga strömmen kan lura oss att tĂ€nka att vi inte lĂ€ngre behöver ha nĂ„gon gedigen lĂ€skunskap eller en djupgĂ„ende lĂ€sförstĂ„else. Men jag skulle vilja hĂ€vda att det Ă€r tvĂ€rtom. För att kunna navigera i det hĂ€r textbaserade samhĂ€llet behöver vi det mer Ă€n nĂ„gonsin, sĂ€ger Maritha Johansson.
Viktigt med analys och fördjupning
Maritha Johansson och Simon Wessbo pÄ Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska (KLS) forskar och undervisar vid LiU.
â LĂ€sfĂ„töljen har nĂ€stan blivit ett musealt begrepp i den samhĂ€llsförĂ€ndring och den digitalisering som pĂ„gĂ„r. Det Ă€r en förĂ€ndring som influerar allas liv, inte enbart de unga. Jag pĂ„stĂ„r inte att det nya samhĂ€llet Ă€r negativt, men den tryckta boken har fĂ„tt stryka pĂ„ foten till förmĂ„n för nya sĂ€tt att ta till sig kunskap och berĂ€ttelser, sĂ€ger Simon Wessbo.
En annan aspekt pÄ varför det Àr viktigt att ha en hög lÀsförstÄelse Àr att det lÄngsamma fördjupande analytiska tÀnkandet Àr Ànnu viktigare nu, nÀr AI gör sitt intÄg.
â Vi behöver kunna skilja pĂ„ vad som Ă€r sant och falskt. LĂ€sning Ă€r ett sĂ€tt att trĂ€na vĂ„r kognitiva förmĂ„ga till analys pĂ„ olika sĂ€tt. Litteraturen kan vĂ€nda pĂ„ perspektiven sĂ„ vi fĂ„r se saker frĂ„n lite olika perspektiv, sĂ€ger Maritha Johansson.
NÀr skolans krav dödar lusten
En del elever sÀger Àven att det sjunkande intresset beror pÄ att skolan tvingat dem att lÀsa böcker som de sjÀlva kan uppleva som trÄkiga och ointressanta. Resultaten Àr dock inte entydiga, vissa elever sÀger att tvÄnget har gjort att de har fÄtt upp ögonen för litteratur som de troligen inte hade hittat sjÀlva.
â TvĂ„nget av att lĂ€sa viss litteratur samt att lĂ€ra sig analysverktyg för att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else för litteraturen, kan ta död pĂ„ lusten. Samtidigt Ă€r det viktigt att skolans litteraturundervisning tillför perspektiv som man inte fĂ„r med sig vid egen lĂ€sning, sĂ€ger Maritha Johansson.
Krocken som kan uppstÄ mellan det lustfyllda lÀsandet och kraven pÄ kunskap och bedömning diskuteras ofta pÄ LiU:s lÀrarutbildning. Exempelvis hur en lÀrare skapa en lustfylld balans mellan lÀsglÀdje och kraven i styrdokumenten.
â Det Ă€r lĂ€tt att fokusera pĂ„ bedömning och kunskapskrav, nĂ„got som inte ökar det kreativa tĂ€nkandet eller skapar lust, tvĂ€rtom, det finns en risk för att det blir instrumentellt. Det Ă€r viktigt att lĂ€raren kan visa bredden och kraften med lĂ€sningen. BĂ„de att den Ă€r viktig för ordförstĂ„else och skapar en bredd, som Ă€r viktig för en mĂ€ngd upplevelser, men ocksĂ„ att det Ă€r nĂ„got som skĂ€nker en lugn och ro. NĂ€r man lĂ€ser tyst för sig sjĂ€lv startar ett inre skapande och det Ă€r nĂ„got som Ă€r psykologiskt viktigt i barnets och ungdomens utveckling, bĂ„de som elev och samhĂ€llsmedborgare, sĂ€ger Simon Wessbo.
