ÌÇĐÄÍűÒł°æ

08 maj 2019

Hur kan ett företag skapa sin egen marknad? Projektet "Proaktivt skapande av marknader - aktörer, aktiviteter och beteenden" har fått över 2,4 miljoner kronor i forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond för att ta reda på just det.

Daniel Kindström (till vÀnster) och Mikael Ottosson (till höger) har fÄtt forskningsanslag för ett projekt om proaktivt marknadsskapande. Fotograf: Denise Granat
Det finns ett antal traditionella marknadsstrategier som företag och organisationer typiskt anvÀnder sig av i sina försök att bli konkurrenskraftiga pÄ en befintlig marknad. Men skulle de istÀllet kunna skapa en ny arena omkring sig, till skillnad mot att konkurrera pÄ samma sÀtt som tidigare? Och hur gÄr det i sÄdana fall till i praktiken? Daniel Kindström, professor i industriell marknadsföring och Mikael Ottosson, bitrÀdande professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring, forskar om just detta.

I forskningsprojektet de nu fĂ„tt anslag för kommer de fördjupa sig ytterligare i vad de sjĂ€lva kallar ”det proaktiva marknadsskapandet” – en slags marknadsstrategi dĂ€r företag eller organisationer sjĂ€lva försöker skapa nya marknader istĂ€llet för att fortsĂ€tta konkurrera pĂ„ redan existerande sĂ„dana.

En ny syn pÄ marknader dÀr alla aktörer samskapar vÀrde


Tidigare har marknader generellt setts som relativt statiska, dÀr företag konkurrerar med andra om en arena att göra sina affÀrer pÄ. Ett nytt perspektiv innebÀr att marknader kan skapas och omskapas hela tiden, i en process dÀr företag och andra organisationer har möjligheter att utveckla nya marknader kring sig sjÀlva.

- Vi har i vÄr tidigare forskning sett att andra aktörer Àn sjÀlva företaget, till exempel dess kunder, varit medskapare av vÀrde istÀllet för passiva mottagare av en produkt. Allt fler aktörer deltar idag i processer som ger det hÀr samskapade vÀrdet, vilket krÀver ny forskning som förklarar fenomenet, menar Daniel Kindström och Mikael Ottosson.

Det samskapade vÀrdet kan bland annat handla om att ett företag tillsammans med sina kunder och andra aktörer hittar nya tillverknings- eller distributionssÀtt för sina produkter. Den proaktiva marknadsstrategin, som baseras i det samskapade vÀrdet, krÀver sÄledes ett tÀtt samarbete mellan de olika marknadsaktörerna. Det krÀvs ocksÄ innovation. Ny teknik Àr en del, men det Àr ocksÄ viktigt att förÀndra synen pÄ marknader som helhet - till exempel vad kundens roll i vÀrdeskapandet Àr.

Förhoppningen: att hjÀlpa företag och organisationer


Tidigare forskning har visat tecken pÄ att företag och organisationer kan bli mer lönsamma om de anvÀnder sig av proaktiva marknadsstrategier jÀmfört med mer traditionella marknadslösningar. DÀremot kan det vara svÄrt för dem att veta var de ska börja om de inte tidigare sysslat med strategier som Àr kopplade till proaktivt marknadsskapande. HÀr hoppas Daniel och Mikael att studiens resultat kan vara till hjÀlp.

- Vi hoppas att projektet ska kunna bidra med nÄgot konkret som företag kan anvÀnda sig av för att jobba med effektivare och mer innovativa marknadsstrategiska ÄtgÀrder, sÀger Daniel Kindström.

- Kanske kommer vi fram till, sÀg, tre olika strategityper dÀr den första strategitypen kan vara radikal och bygger nya marknader, den andra utvecklar en nischmarknad och en tredje landar i att företaget tar sig in i en befintlig marknad med inte sÄ radikala lösningar, men trots det med ett nytt sÀtt att se pÄ hur marknaden fungerar, fortsÀtter Mikael. Daniel och Mikael hoppas kunna hjÀlpa företag och organisationer nÀrma sig en proaktiv marknadsstrategi. Foto: Denise Granat

BĂ„de Daniel och Mikael menar att studiens resultat inte bara Ă€r intressant för företag och organisationer i Sverige och internationellt – den kan Ă€ven ge intressanta slutsatser generellt. De pekar ocksĂ„ pĂ„ vikten av att resultatet ska anvĂ€ndas i grundutbildningen pĂ„ LiU.

- Genom att föra ut ny kunskap till vÄra studenter om hur företag kan skapa nya marknader genom att till exempel bredda innovationsbegreppet eller att se pÄ vÀrdeskapande pÄ ett nytt sÀtt, fÄr vi förhoppningsvis en bÀttre spridning av intressanta upptÀckter. Vi förmedlar ocksÄ kunskap som studenterna kan anvÀnda och fördjupa sig kring i sina examensarbeten.

Kort om projektet

Projektet ”Proaktivt skapande av marknader – Aktörer, aktiviteter och beteenden” har fĂ„tt 2.434.000 kronor i forskningsanslag frĂ„n Riksbankens Jubileumsfond. Forskningsprojektet ska pĂ„gĂ„ under 2019-2020 med avslut i december 2020.

Kontakt

Fler nyheter från IEI

man som drar is print.

Sprinten ger bonden försprång

Den lilla, smarta sprinten kan ge bonden bättre information om hur tungt ett redskap elle släp går.

En kvinna som knÀböjer i en trÀdgÄrd och plockar vÀxter.

När jorden blir data – hur digitalisering påverkar kunskapen om jordhälsa

Hur vet vi egentligen om jorden är frisk? En ny studie från LiU visar att när kunskap om jord allt oftare översätts till digital data riskerar viktiga kunskaper om jordens biologiska liv och lokala förutsättningar att få mindre utrymme.

En grupp unga kvinnor med gröna lagtröjor som stÄr i en idrottshall och tittar pÄ andra som spelar basket.

Dialog och transparens avgörande när AI mäter närvaron i idrottshallar

AI-kameror kan visa hur idrottshallar används och på så sätt bidra till att de nyttjas effektivt. Samtidigt väcker tekniken frågor om integritet och tillit och därför krävs dialog och tydlighet kring hur kamerorna fungerar.

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.