ÌÇĐÄÍűÒł°æ

Hem

Vad kan science fiction lära oss om AI?

19 maj 2026

Sara Läthén

AI utvecklas snabbt och påverkar både vardag och samhällsutveckling. I en skrift från Linköpings universitetsbibliotek utforskar forskare och andra röster hur science fiction kan hjälpa oss att förstå möjliga framtider med AI.

En man stÄr framför en stenmur. Fotograf: Anna Nilsen
Bibliotekarien Peter Igelström är initiativtagare till skriften där perspektiv från olika delar av Linköpings universitet möts.

Utgivningen av publikationen Artificiell intelligens – vad vi kan lĂ€ra av science fiction sker i en tid dĂ„ AI Ă€r uppe till diskussion i mĂ„nga olika sammanhang. Vid Linköpings universitet pĂ„gĂ„r flera initiativ som rör AI:s betydelse för samhĂ€lle, demokrati och offentlig förvaltning. Exempelvis erbjuder LiU Sveriges samtliga valkandidater ett kompetenslyft inom AI. Genom en sĂ€rskild plattform tillgĂ€ngliggörs forskningsbaserad kunskap om AI, digitalisering och demokrati med syfte att stĂ€rka det demokratiska samtalet. FrĂ„gor om AI:s betydelse för samhĂ€llet och mĂ€nniskans roll speglas ocksĂ„ i flera av skriftens bidrag.

En man klÀdd i vit jacka och rutig skjorta. Anna Nilsen
– Just mötet mellan AI och science fiction skapar en grund för en intressant mix av forskare som annars kanske aldrig hade publicerat nĂ„got tillsammans, sĂ€ger Peter Igelström.
– AI handlar inte bara om teknik, utan om hur beslut fattas och hur samhĂ€llet formas. Det finns tydliga kopplingar till demokrati, ansvar och tillit, sĂ€ger Peter Igelström.

I hans skrift möts perspektiv frÄn flera delar av universitetet, frÄn AI- och framtidsforskning till digitalisering och informationssystem, genus- och kulturstudier, lÀrande, filosofi, etik och biblioteksvÀrlden. De medverkande tar upp frÄgor om mÀnniska och maskin, arbete, utbildning, makt, ansvar och framtidens samhÀlle. Med science fiction som inspirationskÀlla och i vissa fall som vetenskaplig metod hÀmtar författarna exempel frÄn litteratur, film, empiriska studier och konstnÀrlig forskning. Tillsammans visar bidragen hur framtidsberÀttelser kan bidra till en bredare och mer reflekterande diskussion om AI.

Science fiction som tankelabb

Peter Igelström beskriver science fiction som ett slags tankelabb eller tankeexperiment, dÀr möjliga framtider kan utforskas innan de blir verklighet. Han menar att science fiction kan hjÀlpa oss att ta ett steg till, bortom dagens verktyg och kortsiktiga effekter, och fundera över vad tekniken kan innebÀra pÄ lÀngre sikt för oss och samhÀllet.

– Alla har inte lĂ€st forskningsartiklar om AI, men mĂ„nga har sett filmer eller lĂ€st berĂ€ttelser som vĂ€cker liknande frĂ„gor. Det gör samtalet mer tillgĂ€ngligt, sĂ€ger Peter Igelström.

En man sitter vid ett bord framför en röd soffa. Anna Nilsen

Ett övergripande syfte med skriften Àr att vÀcka nyfikenhet, bÄde för frÄgor kring AI och för science fiction som genre.

– Jag hoppas att lĂ€saren ska stimuleras av idĂ©erna och upptĂ€cka science fiction som ett forum för diskussion, reflektion och filosoferande kring de stora frĂ„gorna, sĂ€ger Peter Igelström.

I dagens samtal om AI dominerar ofta antingen framtidsoptimism eller rena dystopier. Genom science fiction gÄr det, enligt Peter Igelström, att skapa ett mer nyanserat samtal.

– Genren rymmer sĂ„ mycket mer Ă€n mörka framtidsscenarier. Den kan hjĂ€lpa oss att förestĂ€lla oss komplexa, motsĂ€gelsefulla framtider dĂ€r tekniken bĂ„de löser problem och skapar nya, sĂ€ger han.

Mer om...

En man stÄr i ett bibliotek och hÄller i en bok. Fotograf: Anna Nilsen
– När man pratar med studenter om AI blir det ofta väldigt verktygsfokuserat. Science fiction kan hjälpa till att bredda samtalet och få in frågor om vad tekniken gör med människor och samhällen, säger Peter Igelström.

Skriften Artificiell intelligens – vad vi kan lära av science fiction 2.0 lanseras i samband med en utställning och ett evenemang på universitetsbiblioteket i Studenthuset på Campus Valla i Linköping, där skriften delas ut. Den kommer även finnas tillgänglig digitalt.

Skriften är en uppdaterad upplaga med bidrag från flera forskningsområden vid LiU. Den första utgåvan av publikationen har använts som ingång till samtal om AI bland studenter på olika program, där behovet av fler perspektiv än de rent tekniska blivit allt tydligare.

En man som stÄr i en korridor bredvid en hög med tvÀttmaskiner. Fotograf: Anna Nilsen
Som bibliotekarie ser Peter Igelström också hur AI förändrar bibliotekets uppdrag, inte minst inom informationssökning, källkritik och undervisning.

– Ett av vĂ„ra grunduppdrag Ă€r att vĂ€gleda kring vad som Ă€r tillförlitlig kunskap. NĂ€r AI-verktyg anvĂ€nds överallt blir den rollen Ă€nnu viktigare, sĂ€ger han.

Samtidigt öppnar AI nya möjligheter, men ocksÄ nya problem, som falska referenser eller otydliga kÀllor.

– Det hĂ€r Ă€r frĂ„gor som diskuteras mycket pĂ„ biblioteket, och som vi mĂ„ste hjĂ€lpa bĂ„de studenter och forskare att förhĂ„lla sig till.

En man sitter framför en bÀrbar dator. Fotograf: Anna Nilsen
– Det är intressant att se vad äldre science fiction prickade rätt och vad man missade helt. Ofta var tekniken avancerad, medan de sociala strukturerna såg förvånansvärt bekanta ut, säger han.

För Peter Igelström började intresset när han som ung läste science fiction, där AI länge varit ett centralt tema.

– För mig var AI från början nästan ett science fictionbegrepp. Det var i science fiction de stora frågorna ställdes, inte bara som underhållning utan som ett sätt att stimulera tänkande, säger han.

En del av lockelsen med science fiction, menar Peter Igelström, är också möjligheten att läsa genren bakåt i tiden. Genom äldre berättelser går det att se hur tidigare generationer föreställde sig AI och framtida samhällen, och vad som faktiskt blev verklighet.

En person som sitter vid ett bord med hÀnderna knÀppta. Fotograf: Anna Nilsen
I utställningen presenteras de medverkande genom science fiction-tema och med musik i temat från gruppen Simply Dead. Bandet består av de två kommunikatörerna Per Wistbo Nibell och Jan Boman vid Kommunikations- och marknadsavdelningen.

I takt med att AI blir en allt större del av våra liv blir många av de frågor som ställts i science fiction alltmer konkreta och verklighetsnära.

– Man hör ibland att vi redan lever i en science fictionverklighet. Oavsett om det stämmer eller inte, behöver vi sätt att prata om framtiden. Där kan science fiction spela en viktig roll, säger han.

Medverkande i publikationen

Fotografi av Caroline Elgh

Caroline Elgh

Doktorand

Fotografi av Michael Godhe

Michael Godhe

Universitetslektor, Docent

Fotografi av Fredrik Heintz

Fredrik Heintz

Professor, Avdelningschef, Enhetschef

Fotografi av Peter Igelström

Peter Igelström

Bibliotekarie

Fotografi av Cornelia Linderoth

Cornelia Linderoth

Doktorand

Fotografi av Ida Lindgren

Ida Lindgren

Professor

Fotografi av Sara LÀthén

Sara Läthén

Kommunikatör

Fotografi av Johanna Sefyrin

Johanna Sefyrin

Universitetslektor, Avdelningschef

Fotografi av Daniel Toll

Daniel Toll

Biträdande universitetslektor

Fotografi av Harald Wiltsche

Harald Wiltsche

Professor, Avdelningschef

Citat från skriften

Genom att använda verktyg ur en science fiction-verktygslåda är min förhoppning att kunna utforska en framtid som ännu inte är här.

Från Cornelia Linderoths bidrag Att skriva AI-science fiction i forskning.

En konsekvens av AI-utvecklingen är att vi tvingas ändra vår syn på vad som är unikt mänskligt. Jag tror vi kommer inse att intelligens kanske inte är det viktigaste och att rationalitet inte är målet. Här kommer humaniora och konst ha en viktig roll att spela. Vi måste fortsätta att utvecklas och förstå vår egen roll i universum.

Från intervju med Fredrik Heintz.

Science fiction-litteratur skulle kunna hjälpa till att överbrygga denna upplevda klyfta mellan vetenskap och vardagslivets erfarenheter.

Från Harald Wiltsches bidrag Science fiction som tankeexperiment.

 

Studien visar på flera spänningar som uppstår i önskemål om att vilja ha en robotslav som utför enklare arbete, och samtidigt besvikelse när roboten inte arbetar som förväntat.

Från bidraget Terminator eller månadens kollega? – RPA och föreställningar om robotslavar i kommunala förvaltningar av Johanna Sefyrin, Daniel Toll och Ida Lindgren.

...en krypande känsla av att vetenskapen har löpt amok och att systemen är så komplexa att vi inte längre kan förstå dem.
Berövar frihet från tvånget att arbeta oss från något som har varit nödvändigt för vår identitet eller befriar det oss från en tvångströja som hindrar oss från att förverkliga oss själva?

Från Michael Godhes bidrag Den kusliga vetenskapen samt AI och morgondagens arbete.


... humans often just can’t stop!

Från Caroline Elghs bidrag The Speculative Seaweed Herbarium.

Alla tekniska framsteg upprepar sig två gånger, först som science fiction och därefter som verklighet.
Men det finns också en risk för att vi kommer att bortse från att robotar faktisk äger någon form av medvetande eftersom vi inte vill ta konsekvenserna av det.

Från Mänskliga liv i händer på en AI – vad skulle kunna gå fel? samt En robot vid hemmets härd, två av Peter Igelströms många bidrag.

Om vi vill undvika att vår verklighet blir lika mörk som fiktionen måste AI utvecklas med transparens, ansvar och mänskliga värden i centrum.

Från Sara Läthéns bidrag Vem bestämmer över tekniken?.

Lansering 26 maj med utställning samt publikationen

Evenemang
En människa och en robot sitter och samtalar under ett träd
26 maj – 20 sep
12:15
Utställning: Vad kan vi lära om AI från science fiction?
Plats Linköping
En mÀnniska och en robot sitter och samtalar under ett trÀd
Peter Igelström (Redaktörskap) (2026)

Mer om AI vid LiU och biblioteket

En robot som ser delvis mÀnsklig ut.

Artificiell intelligens (AI) vid Linköpings universitet

LiU har över 100 kurser inom AI, och kompetens inom AI på alla institutioner. Det handlar om såväl rena AI-tekniker som tillämpningar av teknikerna. Men också om synen på AI, hur det kommer samhället till del, etiska riktlinjer mm.
Three students seen in the space between rows of books in a book shelf.

Universitetsbiblioteket (UB)

Biblioteket är Linköpings universitets viktigaste gemensamma resurs för informationsförsörjning. Här finns information om dess organisation och styrning.

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.
Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.
Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.