ÌÇĐÄÍűÒł°æ

Hem

"Man måste ta humorn på allvar helt enkelt"

23 februari 2026

Olivia Hugoo

Så säger professor Maria Berge som studerar humorns roll i elevers och studenters lärandeprocesser. Hon menar att humor har en viktig funktion inom undervisning. Men skämt kan också exkludera, något man som lärare inte ska blunda för.

Maria Berge vid sitter vid ett bord med en dator. Fotograf: simon ohman jonsson inhousebyran
"Vi vet att lekfullhet i naturvetenskaplig undervisning är viktigt och att det inte får försvinna. Humorn är ett sätt att skapa lekfullhet verbalt", säger Maria Berge. Foto: Simon Öhman Jönsson, Umeå universitet.

Maria Berge Àr professor inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid UmeÄ universitet. Hon har under sin forskarkarriÀr intresserat sig för inkluderings- och exkluderingsprocesser inom undervisning. Speciellt har hon fokuserat pÄ humorns roll, hur skÀmt kan skapa gemenskap och bidra till lÀrande men ocksÄ exkludera. Intresset vÀcktes redan under doktorandtiden.

– Som doktorand noterade jag massor av humor i gruppsamtalen jag studerade. NĂ€r jag sen forskade vidare kunde jag gĂ„ tillbaka och undersöka detta, sĂ€ger Maria.

Hon har bland annat studerat fysikundervisning i Ärskurs nio och mekanikundervisning för universitetsstudenter tillsammans med forskarkollegan Per Anderhag. TvÄ delar kring humorn vÀckte hennes nyfikenhet.

– Det var sĂ„ tydligt att vi som har fysikbakgrund förstod skĂ€mten mycket bĂ€ttre Ă€n de som inte kan fysik. Bara att skĂ€mten handlade om fysik skapade en inkludering och exkludering som jag tyckte var fascinerande.

– Det var ocksĂ„ tydligt att humorn var en del av studenternas lĂ€rprocesser. De skojade bland annat om olika parametrar inom fysiken. Ett exempel var en oxe som drog en lĂ„da. Vad hĂ€nder om oxen gĂ„r upp i vikt eller Ă„ker ut i rymden eller gĂ„r i ljusets hastighet? Det fanns ett lĂ€rande i det, sĂ€ger Maria.

Humor som smörjmedel för lÀrande

Maria beskriver vidare hur skojande pÄ olika sÀtt kan bidra till lÀrandet.

– Det kan fungera som ett socialt smörjmedel nĂ€r vi pratar. Vi kan lyfta fram kritik eller feedback pĂ„ ett smidigare, roligt sĂ€tt. Vi kan ocksĂ„ avgrĂ€nsa med humorn. Det vi inte ska ta hĂ€nsyn till kan vi förtydliga genom att göra nĂ„got absurt. Man behöver inte vara rĂ€dd för att överdriva pĂ„ ett humoristiskt sĂ€tt.

Humor kan Àven spela en viktig roll i att lekfullhet bibehÄlls i högre Äldrar menar Maria.

– Vi vet att lekfullhet i naturvetenskaplig undervisning Ă€r viktigt och att det inte fĂ„r försvinna. Humorn Ă€r ett sĂ€tt att skapa lekfullhet verbalt. I stĂ€llet för att agera med kroppen kan vi fantisera med scenarion som Ă€r komiska. DĂ€r kan det finnas stora lĂ€randemöjligheter.

Kontexten kring skÀmtandet spelar dock en viktig roll betonar Maria.

– Det finns forskning som visar att det inte fungerar att enbart strĂ€va efter att fĂ„ ett skratt eller en hĂ€ftig effekt i ett experiment. DĂ„ kommer elever bara ihĂ„g det roliga eller hĂ€ftiga, inte naturvetenskapen bakom.

– Per och jag studerar i stĂ€llet den vardagliga humorn som finns i all undervisning. Den Ă€r kontextberoende, man behöver vara dĂ€r för att uppleva den som rolig. Man skapar skĂ€mtet tillsammans, man bygger en gemenskap ihop, sĂ€ger Maria.

SkÀmt kan ocksÄ exkludera

Tillsammans med forskaren Anders Johansson har Maria Berge studerat fysiklÀrares skÀmt pÄ universitet i USA och Skandinavien. Hon beskriver att de kunde se tydliga paralleller mellan lÀrosÀtena dÀr det verkar finnas en sorts lÀrarhumor om fysikern som ett geni.

– En styrka med de hĂ€r skĂ€mten Ă€r att eftersom fysik Ă€r sĂ„ svĂ„rt Ă€r det helt okej att som student inte förstĂ„, och att tycka att det Ă€r svĂ„rt. Till exempel ”om ni inte förstĂ„r det hĂ€r direkt ska ni veta att Einstein ocksĂ„ hade problem med det hĂ€r”, sĂ€ger Maria.

– Samtidigt bygger det upp den hĂ€r smala identiteten kring fysiker som geni. Det Ă€r ganska exkluderande mot de som inte Ă€r i rummet, ”vi hĂ€r inne Ă€r de som Ă€r jĂ€ttesmarta”. Studenter riskerar att inte kĂ€nna sig hemma nĂ€r det finns en typ av humor som alla skrattar Ă„t men som man sjĂ€lv kan kĂ€nna Ă€r obehaglig.

PÄ frÄgan om denna typ av humor Àven förekommer bland yngre Äldrar Àr det inget Maria observerat. DÀremot beskriver hon en torr typ av skÀmtande bland fysiklÀrare i grundskolan som hon upplever som underhÄllande.

– Torr humor Ă€r jag vĂ€ldigt förtjust i. Ett exempel pĂ„ det Ă€r lĂ€raren som drar ett streck pĂ„ tavlan och sĂ€ger ”det hĂ€r Ă€r en koppartrĂ„d”, suddar ut och sĂ€ger ”nej förresten, det Ă€r en silvertrĂ„d” utan att röra en min. Det skĂ€mtet kanske gĂ„r vissa elever förbi men det kanske inte gör nĂ„got, sĂ€ger Maria.

Att ta humorn pÄ allvar

PÄ frÄgan vilka medskick Maria skulle vilja göra kring humor i undervisning svarar hon:

– Som forskare kan vi inte avfĂ€rda humorns roll, dĂ€r finns viktigt lĂ€rande. Som lĂ€rare ska man inte vara rĂ€dd för att anvĂ€nda humor om det kĂ€nns naturligt. Reflektera samtidigt över vad och hur du skĂ€mtar för det kan bli fel, avslutar hon.

LĂ€s mer om forskningen

Forskningsartikel: Maria Berge, Per Anderhag (2025) , Science and education.

Forskningsartikel: Maria Berge, Sofie Kobayashi (2025) , Studies in Continuing ÌÇĐÄÍűÒł°æ.

LÀs mer pÄ pÄ UmeÄ universitet.

Fler intervjuer inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik

Anders Jönsson, professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad.

Han utforskar nya vägar för bedömning i skolan

Vad händer med elevernas motivation och självkänsla när allt bedöms och betygsätts? Professor Anders Jönsson vill nyansera bilden av bedömning i skolan och lyfta fram alternativen som sätter lärandet i centrum.
Maria Andrée, professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapliga Àmnen, Stockholms universitet

Hon utvecklar undervisning i NO tillsammans med lärare

Forskaren Maria Andrée samarbetar med lärare för att utveckla didaktiska redskap i naturvetenskapsundervisningen. Hon visar hur små förändringar kan göra stor skillnad – och varför didaktisk forskning bör vara en del av skolutvecklingen.
Carl-Magnus Nilson, lÄgstadielÀrare, Loviselundsskolan

Lärare och forskare utvecklar NO-undervisning för alla elever

Hur kan lärare i naturvetenskap för yngre åldrar bättre stödja elever från icke-akademiska bakgrunder med svenska som andraspråk? Den frågan har Carl-Magnus Nilson, lågstadielärare, utforskat tillsammans med forskare och kollegor.

Mer forskning för lärare i naturvetenskapsämnena och teknik

Glad lÀrare sitter pÄ huk i skogen med lÄgstadieelever.

Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik - NATDID

NATDID:s uppdrag är att stödja svensk skolutveckling inom naturvetenskap och teknik. Det gör vi genom att göra ämnesdidaktisk forskning mer tillgänglig för dem som är verksamma i förskola/skola.

Senaste nytt från LiU

En person med fÀrgglada skor som ligger pÄ grÀset.

LiU i världstoppen inom forskning om fotbollsskador

Ny studie kartlägger över 120 års forskning -  Linköpings universitet rankas högst och utmärker sig både i antal publikationer och som en av världens mest citerade och inflytelserika forskningsinstitutioner.
En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.
En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.