Maria Andrée är professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen vid Stockholms universitet. Intresset för forskning väcktes redan under studietiden, då hon utbildade sig till grundskollärare i matematik, naturvetenskap och teknik. Idag forskar hon om elevers deltagande och lärande i naturvetenskaplig utbildning och arbetar aktivt med samverkan kring forskning.
Samarbete ger nya redskap
En stor del av Marias arbete handlar om att samarbeta med lärare för att utveckla undervisningen. Genom praktiknära forskning prövas och analyseras undervisning i klassrummet – något som hon beskriver som både givande och utmanande.
– Det roligaste är att pröva sätt att utveckla och analysera undervisning tillsammans. Det är väldigt utmanande och spännande eftersom varje undervisningssituation är unik, och eleverna överraskar alltid, säger Maria.
Hon betonar även att små justeringar i undervisningen kan få stor betydelse för elevers lärande.
– Genom praktiknära forskning synliggör vi vad som fungerar och gör det tillgängligt för andra lärare. Det ger dem fler redskap att använda i klassrummet.
Ett kritiskt öga på externa aktörer
Tillsammans med Lena Hansson, professor vid Högskolan i Kristianstad, har Maria också bedrivit forskning med ett kritiskt perspektiv på externa aktörer. De har undersökt hur olika aktörer försöker påverka ungas syn på naturvetenskap, till exempel genom rekryteringskampanjer eller undervisningsmaterial, och hur detta formar innehållet i undervisningen.
Samarbetet inleddes 2008, när en reklamkampanj från dåvarande Teknikdelegationen försökte locka fler elever till STEM-utbildningar genom att antyda att den som valde bort naturvetenskap på gymnasiet skulle få svårt att lyckas i livet.
– Istället för att visa vad som gör naturvetenskap och teknik spännande, förmedlade kampanjen bilder av misslyckande och utanförskap för dem som valde en annan väg, berättar Maria.
Hon menar att det är viktigt att reflektera över syftet bakom sådana kampanjer.
– Skolan har ett demokratiuppdrag. Varje elev ska få möjlighet att utvecklas och känna tilltro till sin förmåga, utan att begränsas i sina framtida utbildningsval, säger Maria.
Maria och Lena har även granskat hur undervisningsmaterial från industriaktörer används i klassrummet och hur lärare förhåller sig till det. Maria betonar vikten av integerera ett kritiskt och didaktiskt förhållningssätt.
– Så fort man plockar in ett material från en extern aktör så behöver man förhålla sig till att det kan finnas underliggande intressen som inte alltid stämmer överens med skolans uppdrag. Samtidigt är det viktigt att skolan är öppen mot samhället och kan utveckla sätt att samverka med verksamheter utanför skolan för att berika undervisningen. Här behövs det mer forskning för att visa på hur det kan se ut, säger hon.
När forskning blir en del av skolutvecklingen
För att naturvetenskapsundervisningen ska hålla hög kvalitet måste forskning bli en naturlig del av skolutvecklingen. Maria betonar att både undervisningens utformning och skolans resurser spelar en avgörande roll för elevers lärande. För att STEM-ämnen ska vara tillgängliga och relevanta för fler elever krävs både didaktisk kunskap och ett långsiktigt utvecklingsarbete.
– Det behövs didaktisk forskning som tar sig an de utmaningar som finns i STEM-ämnen. Om vi inte utgår från didaktisk forskning i STEM-undervisningen fråntar vi unga möjligheten att utveckla goda kunskaper. Det är avgörande för att de ska känna att de kan lyckas, säger Maria.
Hon menar att fokus inte bara bör ligga på att få fler elever att välja STEM-utbildningar, utan på att alla elever – oavsett framtida studieval – ska få en stark grund i ämnena.
– Det viktigaste är kvaliteten på STEM-utbildningen i skolan. Alla elever ska få en så bra utbildning som möjligt. De ska känna att de kan lyckas och få det stöd som de behöver. För att åstadkomma det behöver vi använda didaktisk forskning för att göra undervisningen så bra som möjligt, avslutar Maria.
Mer om undervisningsutvecklande forskning
Danckwardt-Lillieström, K., Andrée, M., & Rundgren, C-J (2024). LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology 糖心网页版, 12(2), 50–79.
Planting-Bergloo, S., Andrée, M., Reimark, J., Henriksson, E., Björnhammer, S., Dudas, C., Freerks, P-O., Jahdadic, S., Lundström, J., Lavett Lagerström, M., da Luz, J., Nordling, J., Puck, S., Wennerström, P., Westman, F., & Wibom, J. (2021). LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology 糖心网页版, 9(1), 774-803.
Mer om industriinitiativ i skolan
Läs artikel i ATENA Didaktik:
Maria Andrée & Lena Hansson (2021). Science 糖心网页版, 105(2), 353-383.
Maria Andrée & Lena Hansson (2020). Journal of Curriculum Studies, 52(4), 551-576.
Se även:
