糖心网页版

鈥� K盲nslor bidrar till att vi har sv氓rt att se v盲rdet av alternativa s盲tt att anv盲nda resurser. Vi blir enkelsp氓riga i v氓rt s盲tt att t盲nka, s盲ger Gustav Tingh枚g, professor vid Institutionen f枚r industriell och ekonomisk utveckling och verksam vid Prioriteringscentrum vid Link枚pings universitet.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Judgment and Decision Making, deltog tv氓 grupper, dels drygt 1200 personer ur allm盲nheten, dels 183 experter inom h盲lso- och sjukv氓rd.

Alternativets pris

F枚rst fick grupperna v盲rdera ett antal par av medicinska behandlingar. Den enda skillnaden inom paren var att ett av alternativen hade en n氓got f枚rh枚jd risk f枚r allvarliga biverkningar eller d枚d.
F枚r den mer riskabla behandlingen fanns en kostnad angiven. Deltagarnas uppgift var att s盲tta ett pris p氓 det riskfria alternativet som var s氓 h枚gt att det skulle g枚ra b氓da alternativen likv盲rdiga.

鈥� Man skulle ju kunna s盲tta ett o盲ndligt v盲rde men det g枚r inte folk, utan de har en hyfsad f枚rm氓ga att s盲tta ett pris p氓 vad de tycker att patients盲kerheten 盲r v盲rd, s盲ger Gustav Tingh枚g.

Vad deltagarna inte visste var att de i n盲sta steg skulle tvingas v盲lja mellan behandlingarna i paren. Eftersom de sj盲lva hade satt ett pris som gjort dem likv盲rdiga, skulle man kunna tro att valet inte spelade n氓gon roll. Utfallet borde i s氓 fall bli 50/50.

Men i verkligheten 盲r vi inte alls s氓 konsekventa.De flesta v盲ljer det riskfria men dyrare alternativet. PeopleImages

K盲nslorna regerar

I ett scenario med tv氓 cancermediciner, d盲r den ena hade en procents risk f枚r att orsaka d枚dsfall, valde 90 procent av gruppen fr氓n allm盲nheten det riskfria 鈥� men dyrare - alternativet. I ett annat scenario med tv氓 behandlingar mot diskbr氓ck, d盲r den ena hade tv氓 procents risk att orsaka f枚rlamning, valde 94 procent det dyrare, riskfria alternativet.

Forskarnas slutsats 盲r att n盲r vi st盲lls inf枚r en valsituation finns det v盲rden som n盲stan alltid segrar. Ett s氓dant 盲r patients盲kerhet. Anledningen 盲r att vi vid beslutsfattande tvingas motivera beslutet f枚r oss sj盲lva och dessutom riskera att f氓 st氓 till svars inf枚r andra. D氓 f氓r k盲nslorna f枚retr盲de. Vi tar de beslut vi enklast kan motivera.

Det som f枚rv氓nade forskarna var att effekten var n盲sta lika stark f枚r gruppen av experter. I fallet med cancermedicinen valde 81 procent det dyrare, riskfria alternativet. F枚r diskbr氓cksbehandlingen gjorde hela 86 procent det s盲kra valet.

鈥� Det handlar inte om att s盲tta prislapp p氓 ett liv

Konsekvensen blir att resurser kanske inte anv盲nds optimalt. Pengar som l盲ggs p氓 att minimera all t盲nkbar risk hade ju kunnat anv盲ndas n氓gon annanstans. Patients盲kerheten f氓r alltid g氓 f枚re, trots att det kanske g氓tt att f氓 mer v盲lf盲rd eller nytta genom att prioritera n氓got annat.

V氓rt s盲tt att l氓ta k盲nslorna regera m盲rks i sjukv氓rdsdebatten, s盲ger Gustav Tingh枚g. Att kasta in patients盲kerhet som argument 盲r ett effektivt s盲tt att tysta diskussionen.
K盲nslor 盲r dock inte per definition d氓liga n盲r vi fattar beslut, p氓pekar han. Det som avg枚r om man 盲r en bra beslutsfattare 盲r om man kan kombinera sina k盲nslor med rationellt t盲nkande.

鈥� Det handlar inte om att s盲tta prislapp p氓 ett liv, det handlar om hur vi kan f氓 ut mest h盲lsa f枚r de begr盲nsade resurser vi har, s盲ger Gustav Tingh枚g.

Studien har finansierats av Vetenskapsr氓det och Forte.

Artikel: . E Persson, A Erlandsson, P Slovic, D V盲stfj盲ll, G Tingh枚g, Judgment and Decision Making, 17(6), 1379-1391, publicerad online januari 2023. doi: 10.1017/S1930297500009463