Resultaten frÄn en studie med 1000 svenskar hösten 2020 visar att deltagarna tenderade att ge ett ökat stöd till prioriteringsprinciper nÀr de beskrevs i mer abstrakta termer, snarare Àn mer konkreta principer i en covid-19-kontext. Den mest accepterade bland de generella prioriteringsprinciperna var mÀnniskovÀrdesprincipen, om lika villkor till sjukvÄrd oavsett personliga egenskaper. DÀrefter följde behovs-solidaritetsprincipen, om att ge sjukvÄrd till de mest behövande. Kostnadseffektivitetsprincipen, om att utnyttja resurser effektivt för hÀlsomaximering, var den minst accepterade av dessa generella principer.
NÀr deltagarna fick ta stÀllning till vilka principer de stöttade mest gÀllande prioriteringar under pandemin fick svÄrighetsgrad och att prioritera patienter dÀr resurserna skulle komma till störst nytta mest stöd. Principer om patientens Älder och eget ansvar för sitt medicinska tillstÄnd fick mindre stöd.
â Detta ligger i linje med tidigare forskning och pekar pĂ„ att folk blir mer orienterade mot effektivitet nĂ€r de presenteras med ett specifikt problem eller val, medan de gĂ„r mer mot att bry sig om andra prioriteringsprinciper nĂ€r man talar om dem i mer generella termer, sĂ€ger Gustav Tinghög, bitrĂ€dande professor och en av författarna till studien.
â Resultaten Ă€r kanske inte sĂ„ överraskande, men de visar bland annat pĂ„ vikten av att sjukvĂ„rdspersonal involveras i prioriteringsprocesser under globala kriser för att medborgare ska uppleva att processen Ă€r legitim, sĂ€ger Gustav Tinghög.
Ju högre benÀgenhet deltagarna hade att uppsöka sjukvÄrd vid sjukdom generellt, desto större var deras sjÀlvrapporterade följsamhet kring covid-19-rekommendationer. Personer med hög benÀgenhet att söka sjukvÄrd generellt uppfattade det ocksÄ som att de hade lÀgre risk att smittas av covid-19 jÀmfört med andra.
â Dessa resultat Ă€r viktiga pusselbitar i att förstĂ„ mĂ€nniskors olikheter i att processa medicinsk information kopplat till förebyggande hĂ€lsoĂ„tgĂ€rder, och för att i förlĂ€ngningen kunna utforma en mer effektiv hĂ€lsokommunikation, sĂ€ger Gustav Tinghög.
. Tinghög, G., Strand, L., (2022), Medical Decision Style and COVID-19 Behavior
NÀr deltagarna fick ta stÀllning till vilka principer de stöttade mest gÀllande prioriteringar under pandemin fick svÄrighetsgrad och att prioritera patienter dÀr resurserna skulle komma till störst nytta mest stöd. Principer om patientens Älder och eget ansvar för sitt medicinska tillstÄnd fick mindre stöd.
Ekonomiskt argument mer accepterat i konkreta exempel
Ett huvudmĂ„l med studien var att titta pĂ„ attityder till principen om kostnadseffektivitet, en princip om att sjukvĂ„rden har en skyldighet att utnyttja sina resurser sĂ„ effektivt som möjligt. Attityder till denna princip i förhĂ„llande till andra prioriteringsprinciper undersöktes pĂ„ olika nivĂ„er av abstraktion. Resultaten visade att deltagarna i större utstrĂ€ckning accepterade kostnadseffektivitet som grund för prioriteringar nĂ€r denna princip presenterades pĂ„ en mer konkret nivĂ„. Genom att konkretisera blev det tydligare att kostnadseffektivitet kunde leda till ökad hĂ€lsomaximering bland befolkningen generellt, och principen sĂ„gs dĂ„ som mer legitim.â Detta ligger i linje med tidigare forskning och pekar pĂ„ att folk blir mer orienterade mot effektivitet nĂ€r de presenteras med ett specifikt problem eller val, medan de gĂ„r mer mot att bry sig om andra prioriteringsprinciper nĂ€r man talar om dem i mer generella termer, sĂ€ger Gustav Tinghög, bitrĂ€dande professor och en av författarna till studien.
Vem ska göra prioriteringarna?
Det fanns en generell benĂ€genhet bland studiens deltagare att ge ett högt stöd till att lĂ€kare och annan sjukvĂ„rdspersonal var frĂ€mst ansvariga för resursfördelning och prioriteringsbeslut under pandemin. Stödet för politikers och hĂ€lsoekonomers roll i att fatta beslut om fördelning av knappa resurser var dĂ€remot lĂ€gre.â Resultaten Ă€r kanske inte sĂ„ överraskande, men de visar bland annat pĂ„ vikten av att sjukvĂ„rdspersonal involveras i prioriteringsprocesser under globala kriser för att medborgare ska uppleva att processen Ă€r legitim, sĂ€ger Gustav Tinghög.
Fler resultat om attityder till sjukvÄrden under covid-19
Författarna till studien, Gustav Tinghög och Liam Strand, bÄda medarbetare vid Prioriteringscentrum, har Àven tidigare tittat pÄ allmÀnhetens attityder och beteende under covid-19-pandemin. I en studie om covid-19-beteenden visades att personers generella instÀllning till sjukvÄrden relaterade till deras vilja att följa rekommendationer och restriktioner kring covid-19. Deltagare med lÄg vilja att uppsöka sjukvÄrd vid sjukdom var mindre sannolika att hÄlla social distans, följa hygienrekommendationer och vara för striktare covid-19-restriktioner.Ju högre benÀgenhet deltagarna hade att uppsöka sjukvÄrd vid sjukdom generellt, desto större var deras sjÀlvrapporterade följsamhet kring covid-19-rekommendationer. Personer med hög benÀgenhet att söka sjukvÄrd generellt uppfattade det ocksÄ som att de hade lÀgre risk att smittas av covid-19 jÀmfört med andra.
â Dessa resultat Ă€r viktiga pusselbitar i att förstĂ„ mĂ€nniskors olikheter i att processa medicinsk information kopplat till förebyggande hĂ€lsoĂ„tgĂ€rder, och för att i förlĂ€ngningen kunna utforma en mer effektiv hĂ€lsokommunikation, sĂ€ger Gustav Tinghög.
LĂ€s studierna
. Tinghög, G., Strand L., (2022), Frontiers in Health Services.. Tinghög, G., Strand, L., (2022), Medical Decision Style and COVID-19 Behavior
