ÌÇĐÄÍűÒł°æ

12 november 2025

Utsläppen av växhusgasen metan från sjöar och dammar riskerar att fördubblas vid århundradets slut på grund av klimatförändringarna. Det kan i sin tur att höja jordens temperatur mer än i nuvarande värsta-scenario från FN:s klimatpanel, IPCC. Det visar en ny studie från Linköpings universitet och NASA Ames Research Center i USA.

Nordlig sötvattensjö Fotograf: Monica Westman
Sjöar är stora metankällor.

– För mig blir det Ă€nnu tydligare att vi verkligen, verkligen vill byta klimatscenario sĂ„ snabbt som möjligt. Framtiden blir vĂ€ldigt osĂ€ker om vi inte gör det, sĂ€ger professor David Bastviken pĂ„ Tema MiljöförĂ€ndring vid Linköpings universitet.

Sjöar och vattenreservoarer Àr nÄgra av de största metankÀllorna pÄ jorden. Det mesta av utslÀppen sker i samband med att mikroorganismer bryter ner organiskt material i syrgasfria miljöer. Innan industrialiseringen var naturens utslÀpp av metan till atmosfÀren i balans med processerna som bryter ner metanet. Om de pÄgÄende klimatförÀndringarna stör den naturliga balansen sÄ att naturens utslÀpp ökar riskerar den globala uppvÀrmningen att förvÀrras.

Modell baserad pÄ verkliga data

Tillsammans med Matthew S Johnson, forskare vid Nasa Ames Research Center, har David Bastviken skapat en modell för att förutsÀga förÀndringar i metanutslÀppen frÄn sjöar och vattenreservoarer fram till slutet av Ärhundradet utifrÄn IPCC:s olika klimatscenarier. Modellen baseras pÄ verkliga mÀtdata frÄn 767 platser i jordens alla klimatzoner. Den tar hÀnsyn till en mÀngd faktorer som temperaturförÀndringar, skiftningar i Ärstidernas lÀngd, olika typer av flöden, olika typer av sjöar i olika regioner, förÀndringar i sjöars och dammars area, samt mÀngden nÀringsÀmnen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Water.

David Bastviken framför en vassrugge.Fotograf: Charlotte Perhammar
Professor David Bastviken pÄ Tema MiljöförÀndring.
– Vi kommer fram till att det som har absolut störst effekt pĂ„ framtidens utslĂ€pp Ă€r temperaturförĂ€ndringarna. Metanbildningen Ă€r vĂ€ldigt temperaturkĂ€nslig, sĂ€ger David Bastviken.

Anledningen Àr att stigande temperaturer skyndar pÄ den mikrobiologiska nedbrytningen sÄ att metanutslÀppen ökar exponentiellt. Forskarnas berÀkningar visar att om IPCC:s allvarligaste klimatscenario slÄr in kommer nuvarande utslÀpp av metan frÄn sjöar och dammar att ha nÀstan fördubblats i slutet av Ärhundradet. Det skulle öka de totala globala metanutslÀppen med cirka 10 procent jÀmfört med nuvarande nivÄ, vilket skulle bidra till snabbare klimatförÀndringar Àn i IPCC:s vÀrsta-scenario.

Stora effekter av minskning

Men trots att det kan se mörkt ut gĂ„r det Ă€ndĂ„ att hĂ€mta nĂ„got positivt ur de hĂ€r resultaten, menar David Bastviken. Å ena sidan vĂ€rmer mĂ€nniskans utslĂ€pp av framför allt koldioxid just nu upp planeten. Indirekt ökar det utslĂ€ppen av metan frĂ„n naturliga processer, vilket riskerar att öka vĂ€xthuseffekten Ă€nnu mer. Å andra sidan kan en minskning av mĂ€nniskans koldioxidutslĂ€pp ge en lika tydlig motsatt verkan.

– Varje stoppat vĂ€xthusgasutslĂ€pp frĂ„n samhĂ€llet fĂ„r en dubbel effekt. Det kommer att förhindra den direkta klimatpĂ„verkan av utslĂ€ppet, och det kommer ocksĂ„ att stoppa en framtida ökning av metanutslĂ€pp frĂ„n sjöar och dammar, sĂ€ger David Bastviken.

Forskningen har finansierats av Europeiska forskningsrĂ„det, VetenskapsrĂ„det, Formas och NASA’s Interdisciplinary Research in Earth Science (IDS) Program and the NASA Terrestrial Ecology and Tropospheric Composition Programs.


Artikel: (2025), D Bastviken, M S Johnson, Nature Water, publicerad online 4 november, DOI: 10.1038/s44221-025-00532-6

Kontakt

Relaterade nyheter

Organisation

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Samtidigt visar LiU-forskning att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.