ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

– Engelska har en jättestor närvaro även i små barns digitala media. Föräldrar kanske tänker att barnen då kommer att lära sig mer engelska men vi ser att det verkar vara på bekostnad av svenskan, säger Anett Sundqvist, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.

I studien har forskarna undersökt ordförråd och förmågan att förstå språkets regler, alltså grammatiken, hos 89 svenska femåringar. Föräldrarna intervjuades också om barnens mediavanor. Hur mycket skärmtid brukar de ha? Vad tittar de på och på vilket språk? Innehållet rankades därefter utifrån om det var lärorikt och gav positiva budskap eller innehöll våld och var skrämmande.

Ordförråd och grammatik påverkas

Studien, som publiceras i tidskriften Journal of Cognition and Development, visar ett statistiskt säkerställt samband mellan språkutveckling och mediakonsumtion, men inte bara på det sätt som det vanligen pratas om.

Hur mycket tid barn tillbringar med digitala medier har en betydande påverkan – både på deras ordförråd och deras grammatiska förmåga. Men det har också stor betydelse om barnen tittar på program på svenska, särskilt när det gäller den grammatiska utvecklingen. För ordförrådet verkar kvaliteten på programmet och vilket språk som används till och med vara viktigare än skärmtidens längd. Barn som tittar på mycket engelskt innehåll tenderar helt enkelt att få en sämre språkutveckling på svenska.

– Så tiden de tittar, tillsammans med kvaliteten på programmet och om programmet är på svenska spelar roll, sammanfattar Anett Sundqvist.

Det engelskspråkiga innehållet hade genomgående sämre pedagogisk kvalitet, vilket kan vara en förklaring till resultatet. En annan kan vara att föräldrar i mindre utsträckning sitter med och pratar med barnet om innehållet när det är på engelska, tror hon.

Viktigt med studier i Sverige

Det här är den första studien som undersöker sambandet mellan ordförråd, grammatik och programmens kvalitet och språk under svenska förhållanden. Eftersom barn i Sverige tittar på stora mängder innehåll på engelska är det särskilt viktigt att göra studier här, menar Anett Sundqvist.

Skillnaderna mellan barnen i studien låg ändå i de flesta fall inom det normala, vilket sannolikt berodde på att flertalet hade välutbildade föräldrar. I ett urval som bättre återspeglar den svenska befolkningen skulle man troligen se mycket större skillnader, tror Anett Sundqvist. Men studien visar ändå hur mediavanor kan påverka barnens förutsättningar när de börjar skolan.

– Det du lär dig i förskoleåldern har du ju med dig när du börjar skolan. Det är den förmågan som gör det lite lättare att lära sig att läsa och ta till sig texter, säger Anett Sundqvist.

Tips till småbarnsföräldrar

Till småbarnsföräldrar har hon några råd. Börja med att göra en digital mediaplan för familjen för att komma fram till hur just ni vill använda digitala medier. Välj sedan aktivt vad barnet ska titta på och se till att sitta med och prata med barnet om innehållet. Särskilt små barn har svårt att göra kopplingen mellan verkligheten och det de ser på skärmen. Och om ni vill minska skärmanvändandet är det bra att fundera över vad ni kan hitta på tillsammans istället.

Ett ytterligare tips Anette Sundqvist brukar ge föräldrar är att prata högt om vad de gör med mobilen - till exempel kollar busstidtabellen. Dels ger det ett samspel med barnet, dels gör det att man blir medveten om sin egen roll som förebild.

– Om du för sjunde gången säger att du bara ska kolla Facebook när du käkar middag kan det ju vara en väckarklocka, säger Anett Sundqvist.

Forskningsprojektet har finansierats av Forte.

Artikel: , A Sundqvist, F Koch, R Barr, Journal of Cognition and Development, publicerad online 30 jan 2025, DOI: 10.1080/15248372.2025.2456816