ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

Projektet, som skapades utifrån en fascination för teknikens påverkan på det sociala livet, pågår för fullt och kommer slutföras under nästa år. Marcus har tidigare arbetat med sociala frågor kopplat till robotik och tillsammans med forskarkollegorna David Redmalm och Clara Iversen, aktiva vid Mälardalens respektive Uppsala Universitet, kom han på idén till projektet. De hoppas kunna bidra med en socialpsykologisk dimension som idag saknas inom robotikforskningen som för det mesta intresserar sig för antingen robotens tekniska egenskaper alternativt dess effekt på patientens välmående. - Projektets utgångspunkt är vilken betydelse som användning av robotdjuren får för de sociala relationer som personal och patienter bygger med varandra. Det är alltså samspelet mellan människor och robotar som står i fokus där bägge aktörer påverkar – genom mänskliga handlingar och teknisk design – utfallet av den sociala situationen.

Teknik aldrig neutrala verktyg

Marcus berättar att robotdjuren används inom äldrevården för att öka interaktionen mellan vårdpersonalen och de boende. De kan också användas för att skapa en lugn boendemiljö och fungera som en avlastning för personalen som kan lämna den boende ensam med robotdjuret. Marcus beskriver hur den etiska aspekten är närvarande i projektet och påpekar att ”teknik är aldrig neutrala verktyg utan påverkar alltid våra tankesätt och handlingsmöjligheter”.

Oväntade händelser skapar nya insikter

Pandemin och besöksförbud inom äldreomsorgen innebar svårigheter för projektarbetet och de var tvungna att tänka om och genomförde inledningsvis en kunskapsöversikt på forskningsområdet. När de väl fick komma ut på fältet var de efterlängtade och intresset för att delta i projektet var stort. Med hjälp av observationer, intervjuer och filmer har de studerat robotdjurens inverkan på både vårdpersonalens och de boendes situation.
- Som alla vet som bedriver fältarbete så går det inte alltid enligt plan när forskning möter studiesubjektens verklighet. Samtidigt är det just de oväntade händelserna som skapar nya insikter. Som till exempel när man blir indragen i ett glädjefyllt digitalt sällskapspel med de boende där ingen förstår spelreglerna, eller när man plötsligt ställs inför tröstlös sorg och ångestfylld gråt. Det är sådana situationer som skänker en ödmjuk insikt i det dagliga omsorgsarbetet och som berikar förståelsen för robotikens möjligheter och begränsningar.

Skapa en bättre arbetsvardag inom demensvården

Resultaten från projektet, som finansieras av Vetenskapsrådet, kommer först att presenteras på seminarier, konferenser och i populärvetenskapliga texter för att inhämta kommentarer. Det färdiga resultatet kommer sedan att presenteras i vetenskapliga artiklar. Utöver detta hoppas Marcus och hans kollegor även att forskningsresultaten ska kunna användas för att skapa en bättre arbetsvardag inom demensvården.