Från den vetenskapliga artikeln, den klassiska läroboken och den tryckta tidningen till utställningar, sociala medier, poddar och webbinarier. Kunskap sprids på väldigt många fler sätt idag än för bara något decennium sedan. Samtidigt påverkas kunskapsspridningen av olika typer av regleringar, eller avsaknad av regleringar. Det kan handla om formella lagar i form av upphovsrätt eller patent, men också tekniska och praktiska möjligheter och begränsningar. Det kan även handla om informell och formell kontroll över spridning eller idéer om vad som bör och får spridas.
Det nya forskningsinitiativet KOMPASS är en plattform där villkor och förutsättningar för kunskap och kunskapsspridning ska studeras. Forskningen har två spår; dels kunskapens former, som handlar om hur kunskap uttrycks, dels kunskapens normer, som handlar om hur kunskap regleras och inte regleras.
– Vi är särskilt intresserade av samspelet mellan kunskapens olika former och normer, både i vår samtid och historiskt, säger Eva Hemmungs Wirtén, som tillsammans med Jesper Olsson leder KOMPASS.
Utgångspunkten är att kunskap alltid påverkas av villkor och förutsättningar i samhället.
– Kunskap är aldrig helt och hållet fri. Både former och normer påverkar hur kunskap rör sig, och inte rör sig, i samhället, säger Jesper Olsson.
En central fråga idag
Forskningsinitiativet kommer rätt i tiden, menar forskarna i KOMPASS.
– Vår offentlighet har förvandlats väldigt drastiskt de senaste decennierna. De mediala förutsättningarna för att sprida kunskap har förändrats, vi ser hur kunskap ifrågasätts. Frågan om kunskap är explosiv, och de är väsentligt att undersöka dess villkor både i vår samtid och historiskt, säger Jesper Olsson.
Forskningen inom KOMPASS ska vara tvärvetenskaplig och därmed samla forskare från olika fält. Målet är att bidra med forskning som kan belysa samhällsproblem och fenomen ur olika perspektiv.
– Vi tänker att det ligger otroligt rätt i tiden. Forskningen ska hjälpa oss att på olika sätt förstå de här samhälleliga rörelserna, säger Eva Hemmungs Wirtén.
Samarbeten och seminarier
Just nu är forskarna i full gång med att etablera plattformen.
– Vi planerar för första två åren, skriver forskningsansökan, rekryterar medarbetare och etablerar kontakter med forskare vid LiU och andra universitet. De här frågorna engagerar väldigt många forskare och vi hoppas att få mer utbyte med andra universitet, säger Johanna Dahlin, koordinator i KOMPASS.
Den 19 maj startar KOMPASS med ett första seminarium tillsammans med Centrum för kunskapshistoria vid Lunds universitet (LUCK). invigdes 2020 och vid seminariet delar ansvariga med sig av hur forskningen vid byggts upp. Det planeras också för en hel seminarieserie framöver.
Under det senaste decenniet har starka krafter utmanat kunskapens och demokratins ideal.
En satsning vid Linköpings universitet
– Populistiska rörelser ifrågasätter etablerade metoder för kunskapsproduktion, samtidig som den vetenskapliga kunskapen allt oftare bedöms ur ett kortsiktigt nyttoperspektiv. Vår tids forskare navigerar i ett komplext landskap av inomvetenskapliga förlag och tidskrifter, populära förlag och mediehus, traditionella och sociala medier – alla med olika krav och förväntningar på hur kunskap kan uttryckas och gestaltas. Genom KOMPASS vill vi öka kunskapen om vilken betydelse alla dessa förändringar har för kunskapens plats i vårt samhälle.
