ÌÇĐÄÍűÒł°æ

10 december 2024

Vi ställde olika frågor till några av deltagarna på BSRC Winter Conference 2024 och bad dem att kommentera läget och vad som behövs i framtiden.

montage portrÀtt pÄ mÀn och kvinnor.

Hur går det för biogasen?

Johan Larsson, ST1 Biokraft:
Man pÄ konferens.
Jonan Larsson, St1 Biokraft.
− Det finns flera ljuspunkter. Till exempel har EU ganska högt satta mål för grön omställning och för icke-fossila bränslen, inte minst för biogasen. Det kommer vi att påverkas av i Sverige. Det som är viktigt är att fortsätta utbilda politikerna om fördelarna med biogas och biogödsel. Det vore även bra om regelverken kring hållbarhet och styrmedel blev mer lika i olika länder inom EU.

Hur var årets BSRC Winter Conference?

Emelie Algebrant, energistrateg, Tekniska verken:
Kvinna pÄ konferens.
Emelie Algebrant, energistrateg, Tekniska verken.
- Den här typen av mötesplatser är viktig för att byta erfarenheter och knyta kontakter. Jag fick en djupare förståelse för biogasens värdekedja, från insamling av råmaterial till återföring av näringsämnen till jordbruket. I slutändan handlar det ju om att minska växthusgasutsläppen och öka försörjningstryggheten, och här spelar biogasen en viktig roll.

Vilken är utmaningen för tillverkningen av e-metan och vätgas?

Nils Lannefors, business development manager, Kanadevia Inova:
Man pÄ konferens.
Nils Lannefors, Kanadevia Inova.
− Tillverkning av vätgas och E-metan kräver mycket el och därför behöver vi säkra tillgången på förnybar el till låga priser, som vind- och vattenkraft och utnyttja perioder med låga elpriser för produktion av vätgas och E-metan. Detta innebär att vi behöver främja alla fossilfria energislag för att klara den gröna omställningen.

Vad behövs för biogasutvecklingen i Sverige just nu?

Anneli Ahlström, Gasum:
portrÀttfoto kvinna pÄ konferens.
Anneli Ahlström, Gasum.
− Det behövs en diskussion om hur vi kan använda odlade grödor till substrat för biogastillverkning. Biogasen är viktig för vår egenförsörjning men det som blir kvar efter utvinningen går också att använda, till gödsel bland annat.

Hur ska biogasen få riktig fart i framtiden?

Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU:
man talar i mikrofon.
Sven-Erik Svensson, SLU.
− Nu är expertisen ganska enig. Det finns teknik som fungerar, även om det finns förbättringspotential. Nu behöver vi nå ut med biogasens fördelar. Vi behöver ha med fler representanter från myndigheter och politiker på konferenserna. Och vi behöver lyfta frågan om försörjningstrygghet för både energi och livsmedel eftersom båda hör ihop med biogasutvinningen.

Vad kan myndigheterna göra för att främja biogas?

Helena Andersson, ekostrateg, Region Gotland:
porttrÀttbild kvinna.
Helena Andersson, ekostrateg, Region Gotland.
− Jag vet inte exakt vad lokala myndigheter kan göra, mer än att ge planutrymme för biogas, bidra till kunskap om biogas och fortsätta att efterfråga biogas där det är möjligt. Men det behövs alltid kunskap för att fatta beslut. Det gäller även för investerare, och bankerna som ger lån till företagen. Det finns en teknisk potential, vilja och kompetens i Sverige. Framför allt behövs långsiktiga politiska förutsättningar för att satsningarna ska komma lokalt. Och nu tycker jag att de finns på EU-nivå. Så det handlar om att genomföra.


Relaterat innehåll

Relaterat innehåll

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En person med fÀrgglada skor som ligger pÄ grÀset.

LiU i världstoppen inom forskning om fotbollsskador

Ny studie kartlägger över 120 års forskning -  Linköpings universitet rankas högst och utmärker sig både i antal publikationer och som en av världens mest citerade och inflytelserika forskningsinstitutioner.

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.