ÌÇĐÄÍűÒł°æ

25 maj 2026

Mats Eriksson, docent vid Linköpings universitet, har tilldelats ett forskningsanslag på närmare 6 miljoner kronor från Formas för ett projekt som syftar till att förbättra säkerheten i dricksvatten. Projektet, med titeln “Rapid detection of viable Escherichia coli bacteria at ultralow concentrations for improved water safety”, kommer att pågå i fyra år.

Mats Eriksson Yasuhiko Irie och Lingyin Meng.

– Jag Ă€r mycket glad. Den hĂ€r finansieringen gör det möjligt för oss att accelerera vĂ„r forskning kring E. coli-detektion och att formellt etablera den tvĂ€rvetenskapliga forskargrupp som behövs för projektets framgĂ„ng. Det kommer ocksĂ„ att stĂ€rka IFM:s bidrag till flera viktiga samarbeten inom dricksvattensĂ€kerhet och civil sĂ€kerhet, samtidigt som det synliggör LiU:s styrka inom tvĂ€rvetenskaplig forskning, sĂ€ger Mats Eriksson.

Den tvÀrvetenskapliga satsningen samlar tre avdelningar frÄn tvÄ olika institutioner vid LiU, Sensor- och aktorsystem vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) samt Avdelningen för molekylÀr medicin och virologi vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV). Tillsammans kombineras kompetenser inom biosensorik, mikrobiologi och medicinska vetenskaper.

Utmaningen med vattensÀkerhet

Mats Eriksson
Mats Eriksson
Att sÀkerstÀlla tillgÄng till sÀkert dricksvatten Àr fortsatt en global prioritet, men befintliga mikrobiologiska övervakningsmetoder Àr ofta för lÄngsamma eller saknar den kÀnslighet som krÀvs för att upptÀcka skadliga patogener vid mycket lÄga koncentrationer. E. coli anvÀnds i stor utstrÀckning som den frÀmsta indikatorn pÄ fekal kontaminering, vilket gör tillförlitlig detektion avgörande för att skydda folkhÀlsan.

– MĂ„let Ă€r att utveckla en snabb och mycket kĂ€nslig metod som kan detektera livskraftiga E. coli-bakterier Ă€ven vid extremt lĂ„ga nivĂ„er i komplexa vattenprover. En central komponent Ă€r att kunna förkoncentrera och isolera bakterier innan de analyseras med avancerade flödescytometriska tekniker, sĂ€ger Mats Eriksson.
Metoden integrerar flera steg, inklusive automatiserad filtrering, immunmagnetisk separation och fluorescensbaserad detektion. Tillsammans syftar dessa tillvÀgagÄngssÀtt till att möjliggöra snabbare och mer exakt identifiering av kontaminering.

Bred kompetens och samverkan

Forskargruppen bestÄr av Mats Eriksson (IFM), Lingyin Meng (biosensorik och bioreceptorer, IFM), Yasuhiko Irie (mikrobiologi, IFM) samt Jörgen Adolfsson (flödescytometri, BKV och förestÄndare för Flow Cytometry Core Facility).

Arbetet bygger ocksÄ vidare pÄ och stÀrker befintliga samarbeten inom stora nationella initiativ sÄsom , och , samt bidrar till LiU:s strategiska profilomrÄde inom livsvetenskaper, Life Science Technologies (LSX).

Potentiell pÄverkan

I praktiken kan tidigare och mer tillförlitlig upptÀckt av kontaminering hjÀlpa vattenleverantörer att agera snabbare och förebygga utbrott av vattenburna sjukdomar. Utöver dricksvattensystem kan tekniken Àven anvÀndas för övervakning av badvatten och bredare miljöövervakning. ArbetssÀttet ligger i linje med om rent vatten och sanitet, och projektet inkluderar planer pÄ öppen delning av metoder och data för att maximera genomslaget.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.