ÌÇĐÄÍűÒł°æ

07 november 2022

Totalt 25 forskningsprojekt vid Linköpings universitet får dela på 92,7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Projekten handlar bland annat om robotseende, solceller, flygtrafikledning och klimatforskning.

Forskare hÄller fram en folie med tusentals tryckta transistorer. Fotograf: Thor Balkhed
Fyra etableringsbidrag och 21 projektbidrag blev resultatet för LiU i årets VR-utlysning inom naturvetenskap och teknik.

Vetenskapsrådet delar varje år ut över en miljard kronor till forskningsprojekt inom teknik och naturvetenskap. Denna gång beviljades mer än 1,2 miljarder kronor för åren 2022–2026 till totalt 315 forskningsprojekt vid Sveriges universitet och högskolor. Vid Linköpings universitet finns 25 av projekten som tillsammans får dela på 92,7 miljoner kronor.

Etableringsbidrag

Fyra forskare fick så kallade etableringsbidrag som ska hjälpa dem att starta egna forskargrupper. Etableringsbidragen ligger på 4 miljoner kronor och projekten löper över fyra år. Beviljandegraden för etableringsbidrag var cirka 15 procent.

  • Zheng Chen, biträdande universitetslektor vid Institutionen för systemteknik. Forskning om nästa generations kommunikationsdesign för distribuerad intelligens över trådlösa nätverk.
  • Naresh Kumar Kumawat, biträdande universitetslektor vid Institutionen för fysik, kemi och biologi. Forskning om stabila och effektiva blå perovskit-lysdioder.
  • Chi-Yuan Yang, postdoktor vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Forskning om katalyserad n-doping för nästa generations organisk elektronik.
  • Xenofon Strakosas, förste forskningsingenjör vid Institutionen för teknik och naturvetenskap. Forskning om organisk elektronik på biologins villkor – biosensorer och elektronisk hjärnmedicin.

Projektbidrag

Utöver etableringsbidragen beviljas anslag för 21 projektbidrag. Projekten löper över tre till fyra år och får mellan 2,7 och 4,3 miljoner kronor vardera. För projektbidragen var beviljandegraden 24 procent.

Vid Institutionen för fysik, kemi och biologi fick Ulf Helmersson bidrag för sitt projekt Plasmassisterad syntes av komplexa nanopartiklar – synkrotronbaserade in situ analyser, Dominic Wright för forskning om genetik och evolution av iriserande strukturell färg, Anna Eklöf för projektet Analys av grupper i ekologiska nätverk och deras roll för ekosystemens stabilitet, funktionalitet och skötsel, Feng Wang för forskning om stabila organiska transportlager för hållbara perovskit-solceller och Feng Gao för ett projekt om stabila organiska solceller baserade på fullerenfria acceptormaterial.

Institutionen för teknik och naturvetenskap står värd för fyra av de beviljade projekten. De ansvariga forskarna är Christiane Schmidt för sitt projekt om optimeringsmetoder för stora flygtrafikledningsproblem, Eleni Stavrinidou för forskning om en bioelektronisk plattform för att förbättra växttillväxt och klargörande av de underliggande mekanismerna, Ionel Marian Codreanu för projektet Realtid nätverkssystem: måloptimal design och prestandagränser och Xianjie Liu för sitt projekt Tvådimensionella kristaller av organiska halvledare: från material till elektroniska egenskaper och enhetens prestanda.

Tre av projekten hittar vi vid Institutionen för systemteknik där Alireza Saberkari får anslag för sitt projekt Kärnmagnetisk resonans (nmr) miniaturisering för spektroskopi: en plattform för bärbar och känslig sondning, Per-Erik Forssén för forskning om en dorsal ström för robotseende och Michael Felsberg för projektet Osäkerhetsmedvetna transformers för regressionsuppgifter inom datorseende.

Tre institutioner fick två projekt var. På Tema är det Joyanto Routh för forskning om hur förbränning av biomassa inomhus bidrar till betydande partikelexponering och David Bastviken för projektet Ny luft under vingarna för observations-baserade analyser av växthusgasflöden på landskapsnivå. På Institutionen för hälsa, medicin och vård finns Maria Engström med projektet Utveckling av nya matematiska modeller för bild-biomarkörer av cerebral funktion från fMRI data och Tino Ebbers med forskning om bedömning av risk för blodproppar vid förmaksflimmer med hjälp av imaging, modellering och simulering. Även Institutionen för datavetenskap hade två projekt som beviljades medel – Tom Ziemke och projektet Social kognition i människa-robot interaktion samt Niklas Carlsson för forskning om optimerad och integritetsmedveten flervysströmning.

Vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling finns Johan Moverare och hans projekt Ökad utmattningslivslängd i metaller genom metastabila fasomvandlingar. Evren Özarslan vid Institutionen för medicinsk teknik får projektbidrag för forskning om en ny teknik för diffusions-MRI för att undersöka hjärnans struktur och funktion. Slutligen får Jana Björn vid Matematiska institutionen bidrag för sitt projekt Icke-lokala problem och fraktionella funktionsrum på metriska rum via hyperboliska fyllningar.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.