ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

– Kan man säga Beteendevetenskaplig Materialvetenskap? Det låter inte så snyggt, funderar Daniel Västfjäll, professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

Nej, projektet har inget officiellt svenskt namn, men på engelska heter det Behavioural Materials Science - for increased sustainable action. Det kom till när Daniel Västfjäll tog kontakt med professorn i materialvetenskap, Johanna Rosén, för att spåna fram möjliga samarbeten. Det visade sig att de var och en på sitt håll hade tänkt i samma banor.

Material och människor

– Vi materialforskare har ju ett jätteviktigt uppdrag, eftersom samhället måste ställa om. Men det spelar ju ingen roll vad vi forskar fram om inte människor förstår och vill använda det, säger Johanna Rosén.

Och det är vad projektet går ut på: att få människor att dra nytta av de framsteg som görs – i det här fallet inom materialvetenskap. Till exempel utvecklar just nu forskarna vid LiU effektivare och miljövänligare metoder för vattenrening genom användning av tunna nanotrådar. Men kombinationen nanoteknik och vatten eller livsmedel kan få många att bli tveksamma.

Därför ska materialvetare och beteendevetare gemensamt utarbeta sätt att kommunicera kring olika tekniker som gör att folk faktiskt vågar testa dem. Johanna Roséns forskare bidrar med sina materialkunskaper, Daniel Västfjälls grupp med insikter om hur människor fungerar. Målet är att forskarna ska bli bättre på att berätta om det de gör.

– Det handlar om att förstå vilka barriärer man kan stöta på när man introducerar ny teknik och hur man kan undvika dem. Men resultatet ska inte bli en guide för hur man får folk att ta till sig någonting de inte vill ha. Snarare handlar det om att undvika vissa misstag för att öka chansen att de börjar använda teknik som är positiv för miljön, säger Daniel Västfjäll.

Behavioural Materials Science - for increased sustainable action får 10 miljoner kronor under tre år.

En ny generation av klimattjänster

Det andra projektet som får bidrag heter Exploring the Transformative Potential of Climate Services. Det handlar om så kallade klimattjänster, det vill säga data och information om klimat och klimatförändringar som kan användas som beslutsstöd i arbetet med anpassning och utsläppsminskning. Sådana tjänster finns redan idag via till exempel SMHI, men forskning visar att det finns behov av att utveckla dem och göra dem bättre anpassade till användarnas behov.

En grupp forskare från Tema Miljöförändring och Medie- och informationsteknik vid LiU får nu möjlighet att jobba med detta i samarbete med forskare vid SMHI. De ska främst rikta in sig på klimattjänster för jordbruket, stadsplanering och energisektorn. Insikter från kommunikationsforskning, visualiseringsforskning och klimatmodellering ska användas i arbetet.
Visionen är att kunna bidra till en hållbar samhällsomställning.

– Vår målsättning är att flytta fram forskningsfronten, att lyfta klimattjänster till en ny nivå och att identifiera vad som krävs för att klimattjänsterna ska kunna ha en transformativ potential, säger ledaren för projektet, professor Tina-Simone Neset vid Tema Miljöförändring.

Exploring the Transformative Potential of Climate Services får 9 miljoner kronor och ska pågå i fem år.