Budskap på sociala medier påverkar hur vi uppfattar världen. Speciellt aktörer så som medieföretag och statliga eller kommunala organisationer har olika maktpositioner och därmed inflytande när de förmedlar budskap, menar Wenqian Xu.
I sin doktorsavhandling har han studerat hur en svensk kommun porträtterar äldre personer på Facebook. Flera av kommunens verksamheter – exempelvis förvaltningar, museer, äldreboenden och skolor – har sina egna sidor. Han har analyserat de bilder som lagts ut och jämfört hur äldre personer porträtteras i förhållande till andra åldersgrupper.
– Kommunala verksamheter använder i allt större utsträckning sociala medier. Det är därför viktigt att studera hur representationen ser ut. Tidigare forskning har främst fokuserat på innehåller i massmedia, så som tidningar och TV, säger Wenqian Xu.
En polariserad bild
Studien visar att äldre personer i hög grad porträtteras som aktiva, sociala och friska.
– Äldre personer representeras som en homogen grupp. Även personer inom äldrevården representeras som vid relativt god hälsa, detta trots att många personer på exempelvis äldreboenden har stora vårdbehov.
Samtidigt förmedlas en bild av äldre personers fysiska och tekniska kompetens som lägre än yngre personers. Äldre personer porträtteras oftare när de exempelvis umgås och dricker kaffe, medan yngre personer visas i mer aktiva situationer så som träning.
Det här resultatet går i linje med vad andra liknande studier visat. Det finns en utbredd bild av det ”lyckade” åldrandet, menar Wenqian Xu. Den bilden har uppstått som en reaktion mot en annars negativ bild i media av äldre personer och hur det är att åldras.
Men ensidiga representationer, positiva som negativa sådana, kan leda till ålderism - systematisk stereotypisering av, fördomar om och diskriminering mot äldre personer. Det påverkar den bild andra i samhället får av åldrande och äldre personer, av hur det är att åldras. Men det påverkar också äldre personers självbild, deras hälsa och välbefinnande, visar tidigare forskning.
– Vi alla åldras, men vi åldras på olika sätt. Precis som att alla äldre personer inte är sjuka, så är heller inte alla friska, aktiva och sociala. Att ge en sådan bild leder till att vi utgår från och förväntar oss att alla äldre personer är friska och kapabla att utföra vissa aktiviteter. Det sätter en press att leva upp till någonting som alla inte kan leva upp till.
I avhandlingen har Wenqian Xu intervjuat kommunikatörer för att undersöka hur innehållet till den studerade kommunens Facebooksidor har producerats. Bilden av äldre personer är ett resultat av bland annat viljan att skapa en god bild av kommunen och dess tjänster och skapa engagemang och interaktion på Facebook. Samtidigt ska bilderna också hålla en viss kvalitet, och gå i linje med kommunens tolkning av EU:s dataskyddslag.
Ålderism i olika kontexter
Ålderism finns i olika kontexter och uttrycks på olika sätt. I sin avhandling har Wenqian Xu även studerat representationen av äldre på sociala medier i Kina. Han har bland annat undersökt en reality-serie om demens och hashtags på Weibo, Kinas motsvarighet till Twitter, i samband med coronautbrottet. Resultatet pekar även här på att äldre personer representeras som en homogen grupp. I stora drag porträtteras de som kapabla till att självständigt hantera utmaningar kopplade till demens och coronaviruset och som aktivt bidragande till samhället och familjen.
Att förebygga ålderism
Att skapa innehåll tillsammans med en mångfald av äldre personer samt öka kunskapen om ålderism hos de som producerar innehåll kan bidra till att förebygga ålderism, menar Wenqian Xu. Det behövs också mer forskning på området, säger han.
– Vi behöver veta mer om hur mottagaren förstår och tar emot budskapen i sociala medier och hur genus, sexualitet och funktionsvariationer spelar in i åldrandeprocessen och ålderism.
