ÌÇĐÄÍűÒł°æ

09 oktober 2025

I oktober 2025 presenterade Marc Keuschnigg sin forskning om hur man bekämpar desinformation på nätet vid Centro de Estudios Públicos i Santiago de Chile.

TvÄ mÀn vid ett bord. Fotograf: Privat

Arbetet, som genomförts tillsammans med Arnout van de Rijt (European University Institute) och Jonas Stein (University of Groningen), omfattar en serie experimentella studier som publicerats öppet i Scientific Reports och PNAS Nexus.

Strukturella interventioner

En av artiklarna fokuserar på strukturella interventioner, förändringar i arkitekturen för digitala nätverk. I storskaliga onlineexperiment med deltagare från USA skapade forskarna oberoende digitala ekosystem där användare kunde dela sanna och falska budskap om samhälle, vetenskap och politik. Genom att förändra nätverkens sammansättning – från integrerade (50:50 liberaler och konservativa) till segregerade ekokammare – visade de att partipolariserad sortering systematiskt undergräver informationskvaliteten, medan ökad ideologisk mångfald bromsar spridningen av desinformation. Agentbaserade simuleringar bekräftade att detta resultat är generaliserbart över olika nätverkstopologier och större populationer.

Intervention på individnivå

Den andra studien undersöker interventioner på individnivå och ställer frågan varför människor felbedömer politiserad information: är de oärliga, eller tror de faktiskt på falska påståenden? I experiment där deltagare bedömde sanningshalten i obekanta uttalanden – med och utan ekonomiska incitament för korrekthet – fann forskarna att ideologiska bias kvarstod även under stark motivation att vara korrekta. Många deltagare trodde uppriktigt att desinformationen var sann, vilket tyder på att policyåtgärder som bygger på ansvarstagande sannolikt inte räcker för att lösa problemet.

Sammanfattningsvis visar resultaten att utmaningen med desinformation inte bara är beteendemässig utan även strukturell. Som Keuschnigg uttrycker det:

– Kampen mot desinformation vinns troligare genom interventioner som blandar nätverk och omformar nyhetsflöden än genom åtgärder som enbart riktar sig mot välmenande individer.

Artiklar

  • Jonas Stein, Marc Keuschnigg, Arnout van de Rijt (2023) Network segregation and the propagation of misinformation. Scientific Reports 13, 917. https://doi.org/10.1038/s41598-022-26913-5
  • Jonas Stein, Marc Keuschnigg, Arnout van de Rijt (2024) Partisan belief in new misinformation is resistant to accuracy incentives. PNAS Nexus 3 (11), pgae506 https://doi.org/10.1093/pnasnexus/pgae506

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.