ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

12 december 2024

Har du ingen större finansiell kunskap – eller är ekonomiska frågor något du gärna blundar för? Då finns det stora möjligheter att AI kan vara till hjälp, menar LiU-forskaren Kinga Barrafrem.

Fyra personer i fåtöljer på scen.
I säsongspremiären av Strimman på Stadsbiblioteket i Linköping, diskuterade forskarna Kinga Barrafrem (mitten vänster) och Arvid Erlandsson (mitten höger) finansiellt beslutsfattande med värdarna Daniel Västfjäll (vänster) och Gustav Tinghög (höger). 

Föreläsningsserien Strimman fick en flygande start på sin nya säsong. Med ett nytt grepp kallat live-forskning, där experter från och utanför akademin diskuterar olika ämnen, drog första kvällen full salong. Fokus låg på ekonomi och finansiellt beslutsfattande med stora frågor som om vi verkligen kan lita på pengar. Kinga Barrafrem, docent i nationalekonomi vid Linköpings universitet och expert på beteendeekonomi, var en av gästerna.

– Det var jättekul att ha den här interaktionen med andra forskare och publik om aktuella frågor och trender. Jag älskar att forska, men ibland glömmer jag bort att sprida min forskning till en bredare publik. Det här var ett fantastiskt sätt att göra det på, säger hon.

Stoppar huvudet i sanden

Kinga Barrafrem forskar på finansiellt beslutsfattande och fokuserar mycket på hur vi människor samlar in, bearbetar – men också feltolkar information som vi får på exempelvis sociala medier. På senare tid har hon även tittat på hur digital teknologi och artificiell intelligens kan påverka finansiella beslut.

– Jag har inte analyserat mina data ännu, så jag vågar inte säga för mycket. Men det finns ganska stora möjligheter med AI, speciellt för personer som har lite lägre finansiell kunskap eller ignorerar information de får. De kan få en boost och fatta lite bättre beslut. De som redan fattar sunda finansiella beslut behöver nog ingen hjälp från AI.

Person i samtal.
Kinga Barrafrem, docent i nationalekonomi vid Linköpings universitet.

Varför vill vissa inte ha eller ta del av information?
– Vi kan må dåligt av information. Om det är finansiell kris vill vissa inte titta på sina aktiekonton, utan stoppar i stället huvudet i sanden. Det kan också vara så att vi inte förstår att mer information kommer att hjälpa oss att fatta bättre beslut. Sen finns det också personer som undviker att ta beslut, delegerar till andra eller helt enkelt bara skjuter allt framför sig.

En trend som Kinga Barrafrem intresserat sig för är fenomenet Fintok på det sociala mediet Tiktok. Ett community som har miljarder med interaktioner och det är mestadels unga personer som är aktiva.

– Ett sådant forum är intressant på många sätt och kan påverka folk i olika riktningar. Det kan vara en suverän källa till en bra ekonomisk utbildning, men det kan samtidigt bidra till dåliga konsekvenser då många unga uttrycker att de tar beslut baserat på saker de sett här i stället för att prata med en bank eller finansiella rådgivare, säger Kinga Barrafrem.

Om Strimman

Strimman är en föreläsningsserie som arrangerats av Filosofiska fakulteten vid LiU i över 40 år. Årets säsong har temat ”Beslutsfattande i en föränderlig tid”. Värdarna Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi, och Gustav Tinghög, professor i nationalekonomi, bjuder in gäster, inom och utanför akademin, till samtal eller som de själva kallar det ”live-forskning” på huvudbiblioteket i Linköping.

Kontakt

Live-forskning i Linköping

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.