Strimman - en serie öppna föreläsningar och samtal
Strimman arrangeras av Filosofiska fakulteten. Syftet är att till allmänheten sprida resultatet av den kunskap och forskning som finns på fakulteten.
Strimman 2026-2027: HÄllbarhet i en förÀnderlig vÀrld
MiljöfrÄgan angÄr oss alla. Den pÄverkar hur vi lever, hur vÄrt samhÀlle fungerar och vilken framtid vi lÀmnar till kommande generationer.
Men hur ska vi förstÄ de snabba förÀndringar som pÄgÄr och hur kan vi tillsammans navigera i en tid av stora samhÀllsval?
I nya sÀsongen av Strimman förs aktuella och fördjupande samtal om klimat, demokrati och hÄllbarhetsomstÀllning. Under sex kvÀllar möts forskare och experter för att diskutera frÄgor som rör allt frÄn geopolitik och ansvar, hur miljörörelsens roll ser ut i dag till hur vi hanterar koldioxid i atmosfÀren.
Hur formas hĂ„llbarhetsfrĂ„gor av geopolitik, maktbalanser och globala intressen? I detta seminarium utforskar vi hur klimatförĂ€ndringar, resursfördelning och sĂ€kerhetspolitik hĂ€nger samman i ett snabbt förĂ€nderligt vĂ€rldslĂ€ge. Hur pĂ„verkas arbetet med klimat, biologisk mĂ„ngfald och andra hĂ„llbarhetsmĂ„l nĂ€r gamla allianser krackelerar och nya vĂ€xer fram? Vi belyser hinder och möjligheter i en tid dĂ€r fossilintressen Ă€r pĂ„ offensiven, Kina stĂ€rker sin dominans inom förnybar energi och globala avtal som Parisavtalet och Agenda 2030 utmanas samtidigt som krig medför förödande miljöbrott och blottlĂ€gger sĂ„rbarheten i vĂ„rt fossilberoende. Seminariet ger perspektiv pĂ„ hur vĂ€rldspolitiken formar omstĂ€llningen, men ocksĂ„ pĂ„ hur ett nytt geopolitiskt landskap kan öppna nya vĂ€gar framĂ„t.Ìę
Miljörörelser i vÄr samtid tar sig mÄnga olika uttryck. Vissa verkar genom samtal och dialog mellan medborgare och beslutsfattare. Andra försöker leva som de lÀr, till exempel genom gemensamma odlingar, lokala nÀtverk och praktiska lösningar som stÀrker samhÀllets förmÄga att hantera kriser. Vi ser ocksÄ ungdomar som organiserar klimatprotester, liksom konstnÀrer som anvÀnder kultur för att vÀcka engagemang och inge hopp, Àven i svÄra tider. Dessa olika former av engagemang utgÄr frÄn skilda förestÀllningar om hur demokrati fungerar och hur förÀndring kan Ästadkommas. Tillsammans utgör de försök att förnya demokratin och bredda delaktigheten. Samtidigt lever vi i en tid prÀglad av polarisering, dÀr sÄdana initiativ ibland ifrÄgasÀtts, misstÀnkliggörs eller anvÀnds av andra politiska krafter. Vilka synsÀtt pÄ demokrati ligger bakom de olika formerna av engagemang? Hur ser förutsÀttningar för rÀttvis omstÀllning ut globalt? Detta samtal kretsar kring relationen mellan klimat och demokrati i en turbulent tid.
Vem ansvarar för förĂ€ndringen?Ìę
18 november, 17.30-18.45
Samtalsledare: Per Gyberg och Jana Johansson łÒĂ€ČőłÙ±đ°ù: Sofie Storbjörk, Mattias Hjerpe, och Therese Asplund (Tema MiljöförĂ€ndring, LiU)
KlimatförÀndringarna stÀller stora krav pÄ förÀndring kring hur vi engagerar oss, styr, bygger och utvecklar vÄra samhÀllen i mer klimatrobust riktning. Detta gÀller bÄde för att minska utslÀppen och för att Ästadkomma klimatanpassning. Att skapa mer klimatrobusta samhÀllen krÀver att olika aktörer pÄ olika samhÀllsnivÄer ser sin roll och sitt handlingsutrymme att göra annorlunda.
NÀr det gÀller utslÀppsminskningar betonas ofta vÀrdet av kombinerade insatser frÄn offentliga och privata aktörer dÀr det personliga ansvaret gÀrna framhÄlls. NÀr det gÀller frÄgan om klimatrisker har vi istÀllet under mÄnga Är vant oss med att tÀnka att kommunen Àr den aktör som ska lösa frÄgan medan klimatanpassningen i praktiken krÀver att sÄvÀl offentliga som privata aktörer vidtar ÄtgÀrder, pÄ egen hand och i samverkan. Under samtalet utforskas frÄgor om offentligt och personligt ansvar, knÀckfrÄgor som begrÀnsar klimatarbetet och hur incitament för förÀndring kan frÀmjas.
TillgÄng till sÀkert dricksvatten Àr en sjÀlvklar del av vÄr vardag. För att skydda oss mot bakterier och virus mÄste det vatten som hÀmtas frÄn naturen behandlas innan det nÄr vÄra kranar. Kemisk desinfektion Àr livsviktig men kan skapa oönskade biprodukter som i vissa fall innebÀr hÀlsorisker. Dessutom kan rÄvattnet innehÄlla mÄnga olika kemiska Àmnen vars förekomst och risker Àr svÄra att överblicka. Hur hanterar dricksvattenleverantörer risker frÄn Àmnen som idag Àr okÀnda eller otillrÀckligt undersökta? Hur ska kemiska risker vÀgas mot risken för smittspridning? Och hur kan framtidens dricksvatten göras bÄde sÀkert och hÄllbart? Samtalet belyser dricksvattnets dolda utmaningar och diskuterar hur vi kan skydda en av vÄra viktigaste resurser.
DÀrför Àr mÀtning nyckeln till klimatÄtgÀrder
För att bromsa klimatförÀndringarna mÄste utslÀppen av klimatgaser minska snabbt. Vi vet hur fossila brÀnslen ska fasas ut men nÀstan en tredjedel av utslÀppen kommer frÄn mer utspridda och svÄrfÄngade kÀllor som avfall, bioenergi och jordbruk. MÄnga av dessa utslÀpp Àr svÄra att mÀta och dÀrför svÄra att ÄtgÀrda. Utan tillförlitliga mÀtningar Àr det svÄrt att veta var insatser behövs, fÄ finansiering och ens avgöra om ÄtgÀrder har fungerat. I detta samtal pratar forskare om hur hur nya, kostnadseffektiva mÀtmetoder kan göra osynliga utslÀpp synliga och öppna dörren för lokala och effektiva klimatÄtgÀrder.
Att stÀda atmosfÀren pÄ koldioxid
14 april, 2027, 17.30-18.45
Ăr vĂ€rlden pĂ„ vĂ€g att uppnĂ„ de globala klimatmĂ„len? Vad krĂ€vs för att mĂ„len ska nĂ„s och vad innebĂ€r det om vi inte gör det? Detta samtal kretsar kring lĂ€get i den internationella klimatpolitiken, om framgĂ„ngar och kvarstĂ„ende utmaningar samt om de kommande Ă„rtiondenas stora stĂ€dutmaning: att dammsuga atmosfĂ€ren pĂ„ koldioxid. Samtalet belyser ocksĂ„ vad en 1,5 grader varmare vĂ€rld innebĂ€r i praktiken, med fokus pĂ„ vad olika nivĂ„er av global uppvĂ€rmning betyder för klimatet i Sverige och vilka risker det skapar för vĂ„rt samhĂ€lle. KlimatförĂ€ndringarnas konsekvenser behöver planeras för men hur kan information om dessa klimatrisker integreras i samhĂ€llets planerings- och beslutsprocesser för att bygga robusta och klimatresilienta samhĂ€llen?
