ÌÇĐÄÍűÒł°æ

30 maj 2023

Som forskare är han van vid betydligt mindre forskningsanslag, men den här gången vann han kampen om de stora pengarna. Professor Christian Ståhl vid Avdelningen för pedagogik och sociologi vid Linköpings universitet får 24 miljoner kronor till forskning om klimatomställningens påverkan på arbetslivet.

PortrÀtt av professor Christian StÄhl in a park. Fotograf: Jonas Roslund
Christian Ståhl hoppas hitta positiva exempel på omställning under forskningstiden.

–Jag har en längre tid känt att jag verkligen skulle vilja forska om klimatfrågan för att det är mänsklighetens ödesfråga. Att då få göra det med ett så här stort programbidrag känns ju fantastiskt, säger Christian Ståhl som ska leda programmet.

Pengarna kommer från Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, och ska finansiera arbetet för tolv forskare, varav tre doktorander under hela sex år. Programmet, som har titeln På fabriksgolvet och i skogsmarken: Samhällsförändring och arbetslivets gröna omställning, genomförs i samarbete med Tema Miljöförändring.

Forskning på många nivåer

Två sektorer med stor miljöpåverkan ska studeras. Dels industrin på grund av sina stora utsläpp av växthusgaser. Dels skogsnäringen för att skogen å ena sidan kan bidra till att minska klimatpåverkan medan själva skogsbruket å andra sidan kan orsaka utsläpp. Inom båda sektorerna arbetas det hårt för att få verksamheten mer hållbar.

Forskningen riktar in sig på olika nivåer, från politikerna som sätter spelreglerna, till företagen och de enskilda anställda. Den ska innehålla både en stor enkätstudie över tid där tusentals personer ingår, och ett stort antal intervjuer med anställda, ledning, fack och politiska beslutsfattare. På så sätt vill man få en bild av effekterna av omställningen. Hur märks det för dem som är på väg att börja arbeta i de berörda sektorerna och dem som redan jobbar där? Hur förändras deras arbetsliv och hur påverkas deras hälsa och syn på sig själva? Hur jobbar företagen och hur resonerar politikerna?

–Vi hoppas förstås kunna identifiera en del goda exempel

för det här är ju en jättestor fråga inom till exempel industrin. Jag tror också att vi kan bidra till en kritisk diskussion och få fram väldigt mycket information som blir relevant även för beslutsfattare, säger Christian Ståhl.

I forskargruppen ingår bland annat sociologer, statsvetare, pedagoger och företagsekonomer. Just den tvärvetenskapliga inriktningen tror han var en av de saker som fällde avgörandet vid Forskningsrådets beslut att ge pengar.

Bara början

Han menar också att forskningsprogrammet ligger väl i linje med andra satsningar inom klimat som Linköpings universitet bedriver och han ser framför sig att det bara är starten på en forskningsinriktning som ska handla om klimatomställning och arbetsliv.

Att söka forskningsanslag är ett påfrestande arbete som nu plötsligt fått sin belöning. Ett kort meddelande på Twitter beskriver hans lättnad: ”Efter en lång period av torka på finansieringsfronten var detta enormt välkommet.”

Forskning

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Samtidigt visar LiU-forskning att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.