Kanske förvĂ„nar det en och annan, att det, som i filmerna, inte gĂ„r att direkt pĂ„ bilderna frĂ„n en övervakningskamera i gatuhörnet identifiera och supersnabbt fĂ„ fram personuppgifter om en brottsling eller terrorist. Men en demonstration som projektet Deep Visual Biometrics gjort pĂ„ Linköpings universitet visar att det snart kan bli verklighet.Â
- Utvecklingen har gÄtt jÀttesnabbt de senaste Ären för system dÀr man utifrÄn stora mÀngder data lÀr sig till exempel hur mÀnniskor ser ut i ansiktena, sÀger Jörgen Ahlberg, som Àr forskningschef vid Visage Technologies vid sidan av sitt arbete vid institutionen för systemteknik (ISY) vid LiU.
Han har arbetat med ansiktsigenkÀnning under lÄng tid men dÄ frÀmst inom animering.
- Nu Àr det i verkligheten och dÄ handlar det om storleken en miljon parametrar för att fÄ fram beskrivningar av olika typer av ansikten. Allt Àr dessutom beroende av den tekniska kvaliteten pÄ sjÀlva bilderna. Idag kan vi sÀga att vÄra datorer Àr ungefÀr lika bra pÄ att kÀnna igen mÀnniskor som vi Àr sjÀlva Àr, och dÄ finns goda möjligheter att med en matchning i ett register kunna verifiera identiteten pÄ en person.
Tekniken kan komma att automatisera flera moment i polisens utredningsarbete. Det kan handla om att hitta och hjĂ€lpa till att gripa gĂ€rningsmĂ€n eller koppla bevismaterial till en person och plats. Möjligheterna finns dessutom, genom att automatiskt identifiera avvikande beteenden â som att nĂ„gon rör sig upprepade gĂ„nger pĂ„ en offentlig plats utan uppenbart syfte, eller att nĂ„gon försöker undvika att synas i övervakningskamerorna â kunna arbeta ocksĂ„ i förebyggande syfte. Men bara för att man kan göra nĂ„got Ă€r det inte sĂ€kert att man ska göra det, och en utredning kring kameraövervakning för brottsbekĂ€mpning ska presenteras inom kort och ge svar pĂ„ de etiska och juridiska frĂ„gorna.  Â
- AnsiktsigenkĂ€nning och biometri Ă€r bra verktyg, men det handlar om att hitta balansen mellan skydd av mĂ€nniskor och graden av intrĂ„ng i den personliga integriteten. Ăvervakningen ska inte anvĂ€ndas mer Ă€n vad som Ă€r absolut nödvĂ€ndigt, sĂ€ger Björn Hessmo och Tomas Chevalier vid Nationellt forensiskt centrum (NFC).Â
- Det vi mÄste frÄga oss Àr vilka beteenden som Àndras om vi fÄr fler kameror och bÀttre övervakning. Erfarenheten av fartkameror Àr att vÄr körning pÄverkas, vilket Àr bra. Men vi vill inte att folks beteende ska pÄverkas hela tiden. En annan nyckelfrÄga Àr om andra, utöver polisen, ska fÄ anvÀnda möjligheterna till ansiktsigenkÀnning. MÄnga företag inom till exempel sociala media registrerar och följer oss redan och försöker hitta kommersiella möjligheter med ny teknik. Men det Àr Äterigen en frÄga för politikerna.
Visual Sweden som stĂ„r bakom projektet Deep Visual Biometrics Ă€r en satsning som gjorts möjlig genom pengar frĂ„n Vinnova. Det Ă€r Region Ăstergötland, Linköpings och Norrköpings kommun samt Linköpings universitet som tillsammans med mĂ„nga andra företag och myndigheter som FOI stĂ„r bakom Visual Sweden. Uppdraget Ă€r att utgĂ„ frĂ„n behov som finns i samhĂ€llet och koppla samman forskning och utveckling frĂ„n olika hĂ„ll.
- Ett sÄdant behov Àr hur vi ska kunna avvÀrja terroristangrepp. I höstas höll vi en workshop med bland andra Stefan Hector som leder Polisens nationella operativa avdelning och terrorexperten och författaren Erik Lewin. Resultatet blev det hÀr projektet för att kunna identifiera till exempel terrorister i folkmassor ,och nu har vi kunnat demonstrera vad vi fÄtt fram, sÀger Anders Carlsson pÄ Visual Sweden.
I projektet har forskare frÄn ISY och ITN vid LiU medverkat.
Foto: Björn Stafstedt
