I Är Àr det 100 Är sedan den representativa demokratin med allmÀn och lika röstrÀtt infördes i Sverige. Charlotte Fridolfsson vid Forum för genusvetenskap och jÀmstÀlldhet vid Linköpings Universitet, har arbetat med satsningen.
â Vi har lĂ€nge samarbetat med en rad myndigheter och organisationer i lĂ€net, sĂ„ nĂ€r den parlamentariska demokratin i Ă„r fyller 100 Ă„r, sĂ„ har vi kunnat uppmĂ€rksamma det tillsammans med flera aktörer. Med anledning av Coronapandemin har planeringen inte varit helt enkel, en del arrangemang har i stĂ€llet blivit digitala eller tvingats att stĂ€lla in, berĂ€ttar Charlotte Fridolfsson.
Trots detta sÄ har det hÀnt mycket kring jubileet. Den 26 januari, pÄ den faktiska 100-Ärsdagen för den andra och avgörande omröstningen i riksdagen att införa allmÀn och lika röstrÀtt, bjuds modernhistorikern Karin Kvist Geverts in för en utbildningsinsats hos lÀnsstyrelsens jÀmstÀlldhetsrÄd. Hon förelÀste om vÀgen fram till den allmÀnna och lika röstrÀtten under 1918-1921.
â Det som blir tydligt i en sĂ„dan tillbakablick Ă€r att det inte alls var nĂ„gon sjĂ€lvklarhet eller en ânaturlig utvecklingâ att kvinnor eller andra grupper som uteslutits frĂ„n demokratin skulle fĂ„ röstrĂ€tt. TvĂ€rtom var motstĂ„ndet stort vid tidpunkten och faktum att den allmĂ€nna och lika röstrĂ€tten till slut Ă€ndĂ„ kunde genomföras var nĂ„got av en kompromiss, dĂ„ det fanns en rĂ€dsla för ett Ă€nnu vĂ€rre scenario för motstĂ„ndarna bland makthavarna â nĂ€mligen revolution, sĂ€ger Charlotte Fridolfsson.
Varför Àr det viktigt att uppmÀrksamma att demokratin fyller 100 Är?
â NĂ€r det handlar om representationen handlar argumentationen i första hand om det man kallar för rĂ€ttviseargument â kvinnor ska ha samma rĂ€tt som mĂ€n att rösta eller vĂ€ljas. Men, man anförde Ă€ven sĂ„ kallade resursargument som gĂ„r ut pĂ„ att den jĂ€mlika representationen ocksĂ„ skulle kunna leda till ett förĂ€ndrat innehĂ„ll i den förda politiken. FrĂ„gor som för 100 Ă„r sedan pĂ„ ett sjĂ€lvklart sĂ€tt tillhörde den privata sfĂ€ren, exempelvis vĂ„ld inom Ă€ktenskapet eller offentligfinansierad barnomsorg, har genom politisk mobilisering kunnat formuleras som frĂ„gor möjliga att reglera genom lagstiftning i Sveriges riksdag. Ett aktuellt exempel pĂ„ hur det personliga blivit politiskt Ă€r samtyckeslagstiftningen som klubbades igenom 2018. NĂ€r Forum tillsammans med LiUs studentkĂ„rer bjöd in tvĂ„ förelĂ€sare till ett samtal om grĂ„zoner pĂ„ kvinnodagen den 8 mars i Ă„r sĂ„ sĂ„g vi Ă€ven det som en del i högtidlighĂ„llandet av demokratin 100 Ă„r.
â UtifrĂ„n de satsningar vi gör kan jag konstatera att gemensamma nĂ€mnare för de olika arrangemangen Ă€r hur demokratin aldrig Ă€r eller nĂ„gonsin har varit sjĂ€lvklar eller fĂ€rdig, Ă€ven om bĂ„de Riksdagen och Regeringen kanske lite paradoxalt talat om demokratin i bestĂ€md form singularis i sina satsningar. De satsningar vi gör tillsammans med externa samverkansparter under det hĂ€r Ă„ret visar hur demokrati snarare handlar nĂ„got som Ă„terskapas och upprĂ€tthĂ„lls i ett pĂ„gĂ„ende arbete som handlar om alltifrĂ„n skapandet av politik och institutioner till uppmĂ€rksammandet av frĂ„gor som visar sig fĂ„ politiska implikationer, utan att i första hand definieras som en frĂ„ga om demokrati. Man skulle kunna sammanfatta det med att vi vill lyfta begreppet âdemokratiâ som ett verbalsubstantiv, det vill sĂ€ga nĂ„got som görs, sĂ€ger Charlotte Fridolfsson.
Kommande aktiviteter under hösten 2021
- 9 november, Utbildningsinsats för lÀnsstyrelsens MR-nÀtverk
- 18 november, tvÄ satsningar inför internationella mansdagen (utbildningsdag och offentlig förelÀsning)
- 16-18 november, Internationell EU-konferens i Norrköping
- 22-26 november, v 47: Globala Linköping (planering pÄgÄr)
