ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

02 oktober 2025

Daniel Carlsson har arbetat med precisionsjordbruk i många år. Som specialist på Åhmans Traktorcentrum möter han dagligen lantbrukare som vill utveckla sin produktion – men också många som inte utnyttjar de digitala verktyg de redan äger.

En man i en John Deere-väst använder en pekskärmsmonitor i en utomhusmonter med John Deere-branding, och jordbruksutrustning syns i bakgrunden.

– Sverige ligger i topp när det gäller att köpa högteknologiska maskiner, men vi använder bara 20–30 procent av deras kapacitet, säger han.

Mer än bara avkastning

I dag kan skördetröskor och exakthackar mäta betydligt mer än bara avkastning. De registrerar även protein, stärkelse, fiber och energi i grödan. Det gör det möjligt att styra mot en jämnare kvalitet – inte bara fler ton.

– Historiskt har allt fokus legat på avkastning. Nu kan vi också börja fråga oss: varför skiljer sig proteinhalten mellan olika delar av fältet? Är det vatten, jordtyp eller gödsling som styr? Och viktigast: vad kan vi göra åt det?

Genom att lägga olika kartlager ovanpå varandra – avkastning, markfukt, gödsling – kan lantbrukaren börja se mönster och fatta bättre beslut.

Tekniken finns – men används inte

Många maskiner är redan utrustade för variabel giva och datainsamling. Men det krävs både intresse och kunskap för att tekniken ska komma till nytta.

– Det stora hindret är ofta inte utrustningen, utan att man inte tar sig tiden att lära sig använda den. Jag brukar säga: börja med det du har. Ofta räcker det med en sladd och en upplåsningskod för att komma igång, berättar Daniel Carlsson.

För maskinstationer och entreprenörer blir det extra tydligt. Om föraren inte ser nyttan blir det svårt att sälja konceptet vidare till lantbrukaren.

– För att lyckas måste tekniken vara enkel och ge ett direkt mervärde även för den som sitter i hytten. Autostyrning är populärt just för att det gör arbetet lättare direkt.

Kunskapsgapet

En man håller i StarFire™ 7500 universalmottagare.
Daniel Carlsson presenterar StarFire™ 7500 universalmottagare – teknik för precisionsjordbruk.
Daniel Carlsson ser ett glapp mellan tillgänglig teknik och den rådgivning som krävs för att använda den på bästa sätt.

– Lantbrukare investerar i avancerad utrustning och får produktsupport för att kunna använda produkterna. Men det saknas ofta rådgivare som kan hjälpa dem att omsätta tekniken i effektiva arbetsmetoder på gården. Det är först då som investeringarna verkligen kan ge full effekt, säger han.

Digital teknik från Vågerstaddagen

Under Vågerstaddagen visade Åhmans flera exempel på hur digitalisering kan bidra till ett mer precist och resurseffektivt lantbruk. Bland annat demonstrerades en John Deere-växtskyddsspruta (modell R962i) med PowrSpray-teknik. Tack vare individuellt styrda munstycken kan sprutan anpassa tillförseln både vid svängar och vid varierande hastighet. Resultatet blir en jämnare dosering över hela fältet, något som tidigare endast funnits på självgående sprutor.

Ett annat inslag var presentationen av en ny licensmodell för autostyrning (Autotrac). Här erbjuds lantbrukare att köpa in tekniken billigare men istället abonnera på själva tjänsten. Detta är ett exempel på så kallad funktionsförsäljning – där nyttjandet av en funktion står i centrum snarare än ägandet av en maskinvara.

Dessutom lyftes HarvestLab-tekniken fram, särskilt dess möjligheter till proteinmätning vid skörd. Genom att mäta fler parametrar än bara avkastning kan lantbrukaren analysera skillnader inom fältet och koppla dem till exempelvis jordtyp, vatten eller gödsling. På så sätt blir det möjligt att arbeta mot jämnare kvalitet, inte bara högre volymer.


John Deere-växtskyddsspruta (modell R962i) med PowrSpray-teknik. Fotograf: Per Frankelius

Läs mer om Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering och Agtech Sweden

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.