Invigningen på CMIV, Universitetssjukhuset i Linköping. Foto Emma Busk WinquistPå Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) var glädjen stor när man officiellt kunde inviga datortomografen, måndagen den 15 november. Samma dag höll Siemens ett liknande evenemang i Tyskland. Den första serietillverkade fotonräknande datortomografen finns ännu bara på ett begränsat antal ställen i världen och förväntas få mycket stor betydelse för både sjukvård och forskning.
- Det här är ett teknikskifte inom datortomografi. Den kommer att göra stor patientnytta eftersom undersökningarna går mycket snabbare, och ger mycket skarpare bilder med betydligt mindre strålning, säger Anders Persson, föreståndare på CMIV och professor i medicinsk bildvetenskap.
20 års utveckling
- Det här gör en otrolig skillnad. Det är kliniska frågeställningar som kommer att driva forskningen vidare, kommenterar forskningsdirektören Mats Ulfendahl på Region Östergötland.
Den toppmoderna datortomografen är ett resultat av nära 20 års utveckling. En av tre i världen tillverkade, icke-CE-märkta forskningsmaskiner installerades på CMIV redan 2020. Den har sedan i augusti i år bytts ut till en maskin som är CE-märkt och godkänd för kliniska undersökningar. Forskningsundersökningar har skett under sekretess och först nu har den kunnat invigas efter att Siemens introducerat tekniken på marknaden.
Nytta i forskning och sjukvård
Strålningen i en konventionell datortomograf omvandlas till ljus och samlas sedan upp till en signal som blir till en bild. En viktig nyhet med fotonräknaren är detektorerna, alltså det som fångar upp röntgenstrålningen. Fotonräknaren behöver inte omvandla strålningen till synligt ljus, i stället räknas varje enskild röntgenkvanta (foton) som sedan ger en bildgivande signal.Vi får bort bruset från omvandlingen, vilket skapar de skarpare bilderna
- Vi får bort bruset från omvandlingen, vilket skapar de skarpare bilderna. Och vi kan mäta energin i varje foton. Vi vet vilken foton som har gått igenom vilken vävnad i kroppen. Det kommer vi att ha ännu mer nytta av med hjälp av forskning och klinisk verksamhet på CMIV, säger Lars Karlsson, nordisk chef för bilddiagnostik på Siemens Healthineers.
- Det finns knappast något bättre ställe än här på CMIV för att ta reda på mer om hur vi kan tillämpa den här tekniken i sjukvården, tillägger han.
Fysiska ingrepp kanske kan undvikas?
Vid exempelvis misstänkt kärlkramp görs ofta en konventionell angiografi. Det är ett fysiskt ingrepp där man via pulsådern i ljumsken eller armen går in med kateter, ända ut i kranskärlen i hjärtat för att spruta in kontrastmedel för samtidig bildtagning. Ett fysiskt ingrepp som kanske kan undvikas i framtiden.Vi vill kunna använda den data vi har samlat in för att få mer kunskap
- Ungefär hälften av dessa görs i onödan, säger Anders Persson. Man kan inte välja ut vilka som ska behandlas innan man gör ingreppet. Med hjälp av fotonräknande datortomografi kan man få fram mycket detaljerade bilder på kroppen, till exempel för att ta reda på om ett kranskärl i hjärtat behöver behandlas på grund av plack eller förkalkning.
Tidigt ute
I Linköping var man tidigt ute. Här finns sedan 2003 världens längsta uppföljning av kranskärlsdata från datortomografi. Förra året gjordes cirka 1 000 sådana undersökningar på patienter i Östergötland.- Vi vill kunna använda den data vi har samlat in för att få mer kunskap. Vi vill kunna visualisera flödet i kranskärlen och skapa tydliga verktyg så att läkare snabbt och utan ett fysiskt ingrepp kan avgöra om en operation är nödvändig, säger Anders Persson.
FAKTA: CMIV
Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) är ett forskningscenter med nära samarbete med Region Östergötland och ligger mitt i den kliniska verksamheten på Universitetssjukhuset.
Här bedrivs forskning tillsammans med kliniska experter från Region Östergötland. CMIV samarbetar också kring teknisk utveckling med industrin som exempelvis med företag som Sectra, Siemens, Philips och Bayer. Här bedrivs forskning inom flera olika områden.
2019 tilldelades professor Kajsa Uvdal, i samarbete med bland andra professor Anders Persson, närmare 18 miljoner från Vetenskapsrådet för ett projekt kring kroppsegna kontrastmedel, ett tvärvetenskapligt projekt som ska bedrivas med hjälp av den nya fotonräknande datortomografen.
