ÌÇĐÄÍűÒł°æ

14 juni 2021

Hur kan samhället arbeta för att minska våld mot barn? Laura Korhonen, chef för Barnafrid vid Linköpings universitet, föreläser vid vårens sista lunchklubb den 21 juni.

Laura Korhonen, professor i barn- och ungdomspsykiatri och centrumchef för Barnafrid. Fotograf: Ulrik Svedin
Laura Korhonen.
Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum med uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Regeringen utsåg 2015 LiU att bygga upp centrumet.
På Lunchklubben kommer jag att fokusera på hur ett universitet aktivt kan vara med och sprida kunskap i en aktuell samhällsfråga. Jag ska berätta om vad Barnafrid är, vilket uppdrag vi har, om barns utsatthet för våld, hur vi når yrkesverksamma, våra forsknings- och utvecklingsprojekt, vilka vi samarbetar med nationellt och internationellt och om vårt arbete med att utarbeta en nationell strategi kring våld mot barn, säger Laura Korhonen, centrumchef och professor i barn- och ungdomspsykiatri.
Enligt en nationell studie från Stiftelsen Allmänna Barnhuset från 2016 har 44 procent av eleverna på högstadie- och gymnasienivå minst en gång varit utsatta för våld av en vuxen. Studien kommer att följas upp nästa år.
Våld mot barn är vanligt förekommande och vi vet att mörkertalet är stort. Riskgrupper är bland annat barn med funktionsnedsättning och barn på flykt.

Barnafrid fokuserar på allt slags våld mot barn, både fysiskt och psykiskt men även våld och övergrepp mellan barn, alltifrån sexuella övergrepp till mobbning i sociala medier.
Jag kan inte nog betona vikten av det förebyggande arbetet där skolan har en central roll, men även exempelvis stöd till nyblivna föräldrar som lever med någon form av psykiska problem, beroende- eller våldsproblematik. Med rätt insatser finns det möjligheter att i tid göra något åt deras svårigheter, poängterar Laura Korhonen.

Sedan hösten 2020 har Barnafrid en digital utbildningsplattform med ett kostnadsfritt basprogram om våld mot barn, riktat till yrkesverksamma som på olika sätt kommer i kontakt med barn och unga.
Det har blivit väldigt efterfrågat och vi bygger nu ut det med fördjupningsdelar och med ingångar till relevanta utbildningar på LiU.
Hon hoppas att åhörarna på Lunchklubben ska engageras av frågorna och inse att de har möjlighet att påverka arbetet mot våldet.
Näringslivet, till exempel, erbjuder tjänster till barn, som spel och chattar, och vi vet ju att barn utsätts för våld online. Företagen har ett stort ansvar för att minska de riskerna.
Laura Korhonen lyfter också fram tekniska innovationer och smarta lösningar som kan underlätta för personer som arbetar med barn och unga i någon form.
Pandemin har visat att det med hjälp av tekniska lösningar snabbt går att göra innovationer för kunskapshöjande åtgärder. Med hjälp av tekniken går det också att förenkla designen utifrån användarnas behov och att utveckla appar som är stödjande i exempelvis det sociala arbetet. Det finns väldigt mycket vi kan göra. I januari 2022 kommer vi att ha en stor Barnafridskonferens, intresserade från näringslivet är välkomna, säger Laura Korhonen.

Kontakt för Lunchklubben och Barnafrid

Läs mer om Lunchklubben och Barnafrid

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.