ÌÇĐÄÍűÒł°æ

30 september 2022

Artificiell intelligens – AI – blir en allt större del av vår vardag och enligt många forskare är det bara början. Men den AI som utvecklas behöver vara tillförlitlig i alla lägen. Linköpings universitet koordinerar EU-projektet TAILOR som har tagit fram en färdplan baserad på forskning som ska guida forskningsfinansiärer och beslutsfattare mot framtidens tillförlitliga AI.

Professor Fredrik Heintz. Fotograf: Anna Nilsen
"Lagstiftning och standarder behöver vila på vetenskap. Där kommer vi forskare in och kan berätta var forskningsfronten ligger och bli möjliggörare för väl underbyggda beslut. Det är viktigt att låta experter ha inflytande i den här typen av frågor", säger Fredrik Heintz.

– Vi Ă€r bara i början av utvecklingen av artificiell intelligens. Kollar vi tillbaka om 50 Ă„r pĂ„ det vi gör i dag, kommer vi tycka att det Ă€r ganska primitivt. Med andra ord Ă€r det mesta fortfarande kvar att upptĂ€cka. DĂ€rför Ă€r det viktigt att lĂ€gga grunden för en tillförlitlig AI redan nu, sĂ€ger Fredrik Heintz, professor i artificiell intelligens vid Linköpings universitet och samordnare för EU-projektet TAILOR.

TAILOR Ă€r ett av totalt sex forskningsnĂ€tverk inrĂ€ttade av EU för att stĂ€rka forskningskapaciteten och utveckla framtidens AI. Inom TAILOR ska grunden för en tillförlitlig artificiell intelligens lĂ€ggas genom att ta fram ramverk och riktlinjer samt specificera AI-forskningens behov. TAILOR stĂ„r för Foundations of Trustworthy AI – integrating, learning, optimisation and reasoning, eller integrering, inlĂ€rning, optimering och slutsatsdragning pĂ„ svenska.

Tre kriterier

FÀrdplanen som nu presenteras av TAILOR Àr ett första steg mot en standardisering dÀr tanken Àr att beslutsfattare och finansiÀrer ska fÄ en inblick i vad som krÀvs för att utveckla en tillförlitlig AI. Enligt Fredrik Heintz finns det en poÀng att visa att det finns en mÀngd forskningsproblem som behöver lösas för att nÄ dit.

Forskarna har specificerat tre kriterier för att uppnÄ tillitsfull AI: den ska följa lagar och regler, uppfylla ett antal etiska principer samt att det ska vara en robust och sÀker implementering. Fredrik Heintz menar att det innebÀr stora utmaningar, framför allt att förverkliga de etiska principerna.

– Ta till exempel rĂ€ttvisa – innebĂ€r det lika fördelning av resurser eller att alla fĂ„r resurser efter behov för att komma upp pĂ„ samma nivĂ„? Det Ă€r stora och lĂ„ngsiktiga frĂ„gor som kommer ta tid att lösa. Definitionen av rĂ€ttvisa har ju debatterats av filosofer och tĂ€nkare i hundratals Ă„r, sĂ€ger Fredrik Heintz.

ČŃĂ€ČÔČÔŸ±Čő°ìŽÇłŠ±đČÔłÙ°ù±đ°ùČč»ć

I fokus ligger till stor del Professor Fredrik Heintz.Fredrik Heintz, professor vid Institutionen för datavetenskap. Foto Anna Nilsen övergripande forskningsfrÄgorna och att hitta standarder för alla som jobbar med AI att förhÄlla sig till. Men för att nÄ dit menar Fredrik Heintz att grundforskningen inom AI mÄste gÄ först.

– Ofta ser man pĂ„ AI som en teknikfrĂ„ga men det viktiga Ă€r egentligen hur vi fĂ„r samhĂ€llsnytta av den. För att fĂ„ en AI som gĂ„r att lita pĂ„ och funkar i samhĂ€llet behöver den vara mĂ€nniskocentrerad, sĂ€ger Fredrik Heintz.

Inom EU och nationellt skrivs mÄnga förslag av jurister. Men enligt Fredrik Heintz saknar de expertkompetens inom AI-omrÄdet vilket blir ett problem.

– Lagstiftning och standarder behöver vila pĂ„ vetenskap. DĂ€r kommer vi forskare in och kan berĂ€tta var forskningsfronten ligger och bli möjliggörare för vĂ€l underbyggda beslut. Det Ă€r viktigt att lĂ„ta experter ha inflytande i den hĂ€r typen av frĂ„gor, sĂ€ger Fredrik Heintz.

LÀs hela fÀrdplanen hÀr:

Styrkeområde för LiU

Forskning

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.