HÀr Àr Marie Larssons egen populÀrvetenskapliga sammanfattning av projektet som 2021 tilldelades 500 000 kronor per Är i tvÄ Är frÄn Joanna Cocozzas stiftelse för barnforskning, totalt en miljon kronor:
De flesta spÀdbarn drabbas under det första levnadsÄret av respiratoriskt syncytialvirus-infektion, (RSV eller RS-virus). De flesta barnen fÄr symtom som snuva och hosta men infektionen kan ocksÄ ge lunginflammation, astmaliknande besvÀr och sÄ svÄr infektion att barnen behöver lÀggas in pÄ sjukhus.
I normala fall nÀr kroppen blir angripen av ett virus sÄ startar kroppens varningssystem det sÄ kallande antivirusförsvaret, en kedja av reaktioner som ska stoppa virusinfektionen. En del i kedjan Àr att tillkalla vita blodkroppar som hjÀlper till att stoppa infektionen och bygga upp en immunitet, dvs ett immunförsvar bestÄende av bland annat en typ av vitablodkroppar som tillverkar antikroppar och en som kan ta död pÄ infekterade celler.
NÀr det gÀller RSV sÄ manipulerar viruset det antivirusförsvar till sin fördel och det leder till en kraftig inflammation i luftvÀgarna. Detta spelar en avgörande roll i hur svÄr sjukdom blir och pÄverkar Àven kvaliteten pÄ det efterföljande virus-specifika immunsvaret. Med detta i Ätanke, anser vi att det Àr angelÀget att undersöka bÄde de initiala antivirala och inflammatoriska konsekvenserna av virusinfektion och det efterföljande virusspecifika adaptiva immunförsvaret hos samma person.
Specifikt sÄ ska vi undersöka:
1) Vad som orsakar den höga inflammationen och svaga
antivirusförsvaret vid RSV-infektionen.
2) Funktionen och livslÀngden av det RSV-specifika immunförsvaret för att se om det finns en koppling till antivirala och inflammatoriska immunsvaren.
Dessa forskningsfrÄgestÀllningar kommer att ge kunskap som idag fattas gÀllande RSV och potentiellt hitta mÄlfaktorer som vi kan anvÀnda för att för att mildra RSV infektionens effekter pÄ kroppen eller stoppa virusinfektionen.
De flesta spÀdbarn drabbas under det första levnadsÄret av respiratoriskt syncytialvirus-infektion, (RSV eller RS-virus). De flesta barnen fÄr symtom som snuva och hosta men infektionen kan ocksÄ ge lunginflammation, astmaliknande besvÀr och sÄ svÄr infektion att barnen behöver lÀggas in pÄ sjukhus.
I normala fall nÀr kroppen blir angripen av ett virus sÄ startar kroppens varningssystem det sÄ kallande antivirusförsvaret, en kedja av reaktioner som ska stoppa virusinfektionen. En del i kedjan Àr att tillkalla vita blodkroppar som hjÀlper till att stoppa infektionen och bygga upp en immunitet, dvs ett immunförsvar bestÄende av bland annat en typ av vitablodkroppar som tillverkar antikroppar och en som kan ta död pÄ infekterade celler.
NÀr det gÀller RSV sÄ manipulerar viruset det antivirusförsvar till sin fördel och det leder till en kraftig inflammation i luftvÀgarna. Detta spelar en avgörande roll i hur svÄr sjukdom blir och pÄverkar Àven kvaliteten pÄ det efterföljande virus-specifika immunsvaret. Med detta i Ätanke, anser vi att det Àr angelÀget att undersöka bÄde de initiala antivirala och inflammatoriska konsekvenserna av virusinfektion och det efterföljande virusspecifika adaptiva immunförsvaret hos samma person.
Specifikt sÄ ska vi undersöka:
1) Vad som orsakar den höga inflammationen och svaga
antivirusförsvaret vid RSV-infektionen.
2) Funktionen och livslÀngden av det RSV-specifika immunförsvaret för att se om det finns en koppling till antivirala och inflammatoriska immunsvaren.
Dessa forskningsfrÄgestÀllningar kommer att ge kunskap som idag fattas gÀllande RSV och potentiellt hitta mÄlfaktorer som vi kan anvÀnda för att för att mildra RSV infektionens effekter pÄ kroppen eller stoppa virusinfektionen.
